Januari 2013 – Milt, kallt och åter milt

Mild inledning på året

Det mycket milda vädret som avslutade december 2012 fortsatte även ett par dagar in på det nya året. Med sydvästliga till västliga vindar fördes nederbördsområden och förhållandevis varm luft in över landet. I nordöstra Norrland var dygnsmedeltemperaturerna mer än 10 grader högre än vad som är normalt för årstiden. Nederbördsområdet som gav så mycket regn under nyårsnatten i främst västra Götaland drog den 1 vidare mot nordost under försvagning. I mellersta Norrland föll nederbörden då som snö men det kom inte mer än några centimeter.

Under natten till den 3 kom nästa nederbördsområde in från väster. Återigen föll mest regn i västra Götaland men det blev inte mer än 10-12 mm som mest och i främst norra Norrland kom upp till 5-10 cm snö. Under dagen den 3 ökade också temperaturen ytterligare i södra Götaland och månadens högsta temperatur, 9,6°, observerades då i Malmö.

En tillfällig högtrycksrygg berörde landet under den 4-5. Molntäcket lättade då på många håll och framförallt i norr blev det kallare och de mycket stora temperaturöverskotten övergick i temperaturer något under de normala för årstiden.

Fortsatt ostadigt

På kvällen den 5 inleddes en ny mild period då en svag varmfront nådde landets västra delar. Det var det första i raden av ett flertal lågintensiva nederbördsområden som passerade österut över landet fram till den 10. Mest nederbörd under denna period fick södra Götaland den 9 och natten till den 10 då det allmänt kom 12-16 mm i Skåne. Det mesta av nederbörden föll här som regn men det skedde sakta en övergång till snö. Götaland som i det närmaste blivit helt snöfritt började därmed så sakteliga åter att täckas med snö. Det skulle dock dröja till den 16 innan hela landet blev helt snötäckt.

I norr snöade det till och från under perioden men det föll inga dramatiska mängder under enskilda dygn. Den totala snödjupsökningen blev inte heller större än upp till 1 dm som mest.

Från den 10 började mer högtrycksbetonat väder råda över landet. Med början i nordväst blev det efterhand kallare i hela landet. I söder och sydost påverkades vädret ännu av ett lågtryck med centrum över nordöstra Polen vilket med nordostliga vindar förde in talrika snöbyar över de sydöstra Östersjölandskapen. Bland de tidvis kraftiga snöbyarna på Öland förekom till och med en del åska den 10 och 11. Som mest kom det drygt 2 dm nysnö längs Smålandskusten och på Öland.

Stabilisering

Högtrycket avancerade vidare söderut den 13 och dess centrum blev mer eller mindre stationärt över södra Norge ända fram till den 25. Götaland, Svealand och södra Norrland fick därmed en lång period av riktigt vinterväder med låga temperaturer och en hel del sol.

Högtrycket lyckades dock inte helt hålla fritt från moln och nederbördsområden. På förmiddagen den 15 inträffade en av de största seriekrockar som skett i Sverige. På Tranarpsbron, som leder E4:an över Rönne å, blev 71 fordon inblandade i krocken som krävde ett dödsoffer. Svår halka på bron i kombination med tät dimma tros vara orsaken till den omfattande olyckan.

Den 15 berördes också större delen av Götaland och Svealand av ett snöfallsområde vilket gjorde hela Sverige snötäckt till morgonen den 16. Mest nysnö kom det i östra Svealand där snödjupet ökade med omkring 15 cm på några stationer. Snöfallet drog vidare mot nordost och gav följande dag upp till 2 dm nysnö längs södra Norrlandskusten.

Efter snöfallet sjönk temperaturen och där det blev luckor i molntäcket blev det för Götalands del tämligen låga temperaturer. Kallast var det på Kalmar flygplats som hade -21,4° som lägst.

Högtrycksläge med kyla...

Den 17 började högtrycket åter förstärkas och med undantag för nordligaste Norrland inleddes en lång period med för årstiden låga eller mycket låga temperaturer. Kallast var det som det brukar vara i Norrlands inland där minimitemperaturer under -30° registrerades.

Högtrycket med centrum över södra Norge lyckades inte hålla fritt från lågtryck och nederbördsområden allra längst i norr. Den 18 drog först en varmfront in med milda men hårda vindar och nederbörd både som regn och snö. Tolv timmar senare passerade därefter en kallfront som gav snöfall i främst de nordvästra fjällen. Efter varmfrontspassagen noterades öster om fjällkedjan månadens högsta temperatur i norra Norrland då +5,1° uppmättes i Abisko.

Från morgonen den 18 till morgonen den 19 föll också mycket nederbörd i de nordvästligaste delarna av fjällen. I Katterjåkk uppmättes hela 49 mm på den automatiska väderstationen. Vid den manuella stationen, som har ett mer utsatt läge vid västlig vind, mättes då 27 mm. Den stora skillnaden visar på svårigheten att mäta korrekt mängd nederbörd när det blåser hårt och merparten av nederbörden faller som snö.

... och sol

Under veckorna med högtryck sjönk temperaturen betydligt jämfört med tidigare. Med ett undantag låg de lägsta minimitemperaturerna under -25° ända från den 12 till den 27 i Svealand och södra Norrland. De lägsta temperaturerna där observerades den 15 i Särna i nordligaste Dalarna som hade -32,0° och den 18 i Ljusnedal i Härjedalen som hade -32,1°. Även i Götaland och södra Svealand var det riktigt kallt flera dagar med temperaturer under -20°. I Svanberga i Uppland noterades till och med -30,6° den 19. Som så ofta uppmättes Götalands lägsta temperaturer i Horn i södra Östergötland där det som kallast var -26,3° på morgonen den 20.

Förutom de låga temperaturerna var den 19 till den 26 vädermässigt en tämligen lugn period. Vissa undantag förekom då främst de nordvästligaste respektive sydostligaste delarna av landet berördes av en del snöbyar. Det kom dock inga större snömängder. Mestadels bjöds det i stället på kallt och fint vinterväder med en hel del sol. Allra soligast var det den 24 då många av SMHIs strålningsstationer från Luleå och söderut hade solsken från morgon till kväll.

Milt utom längst i norr

Under månadens sista vecka skedde en övergång till betydligt varmare och ostadigare väder. Det långvariga högtrycket försköts mot sydost och ett första ganska beskedligt lågtrycksområde rörde sig västerifrån in över Norrland den 26, vilket fyllde på snötäcket med några centimeter.

Med början i sydväst drog ett mer omfattande nederbördsområde in den 27. Temperaturen steg i större delen av landet men nederbörden som föll kom i huvudsak som snö även i landets södra delar. Det var också mycket hårt väder i delar av fjällkedjan där det rapporterades storm med byar av orkanstyrka från Sylarna och Blåhammaren.

Allra längst i norr dröjde sig en portion av riktigt kall luft kvar. Där det klarnade upp blev det riktigt kallt och månadens lägsta temperatur hade man på morgonen den 28 då det var -37,8° i Karesuando och nästan lika kallt i Naimakka med -37,1°. I övriga landet steg temperaturen under dagen och det blev allmänt flera plusgrader. Både från Värmland och från Hälsingland rapporterades temperaturer på över 4°.

I norr dröjde snöfall kvar även den 28 och på sina håll i Norrbotten och Västerbotten ökade snödjupen med 10-15 cm. I smält form uppmättes som mest 17 mm i Jokkmokk. Den 29 passerade ett ganska splittrat nederbördsområde österut vilket som mest gav 10-12 mm i västra Götaland.

Ute på Norska havet närmade sig ett djupt lågtryck. Ett frontsystem kopplat till lågtrycket berörde hela Sverige den 30. Götaland och Svealand fick regn medan det blev snöfall i Norrland. Längs Norrlandskusten och upp över Norrbotten kom 10-20 cm nysnö och i kombination med friska till hårda vindar uppstod där en del trafikproblem.

Stormbyar i söder

Månadens hårdaste väder utanför fjällen inträffade när lågtrycket från Norska havet passerade österut över landet den 31. Värst drabbades sydvästra Götaland. På sydsidan av lågtrycket rådde kulingvindar, tidvis med stormstyrka i byarna längs de södra farvattnen. I söder bildades även en del regnskurar medan det tidvis var ymnigt snöfall främst i Norrbotten.

Lågtrycket passerade raskt över landet och från middagstid klarnade det upp i landets mellersta delar där det blev en solig eftermiddag och de tidigare relativt höga temperaturerna sjönk under kvällen till minussidan även i Svealand och norra Götaland.
 

Temperatur och nederbörd vid 10 mätstationer i januari 2013.

Detaljerad tabell över temperatur och nederbörd vid 15 stationer januari 2013

Svängningar mellan varmt och kallt

Den milda början och det milda slutet av månaden vägde till stor del upp den kalla perioden i mitten av månaden. Från Götaland upp till södra Norrland blev det därmed tämligen begränsade temperaturunderskott eller t.o.m. små temperaturöverskott.

För västra och norra Lappland blev månadsmedeltemperaturen på sina håll mer än 4 grader varmare än normalt. För att där hitta en ännu mildare januarimånad behöver man dock inte gå längre tillbaks än till 2009 eller 2008. Januari 2010 var istället kallare än årets januarimånad i hela landet.

Kylan i mitten av månaden höll i sig under en ganska lång period. Minimitemperaturerna kröp dock aldrig ner till riktigt låga nivåer. De gällande januarirekorden för minimitemperatur för de olika landsdelarna ligger åtminstone 5-10 grader lägre än de lägsta uppmätta under denna månad.

Något mindre nederbörd än normalt

På de flesta håll föll det något mindre nederbörd än vad som är normalt i januari. Men man behöver inte gå tillbaks längre än till 2010 i landets västra delar eller till 2009 för landets östra delar för att hitta en torrare januarimånad.

Den nederbörd som föll var också fördelad i ganska måttliga portioner. De största enskilda dygnsmängderna drabbade Smålandskusten och Öland samt nordvästligaste fjällen.

I Norrland tillväxte snötäcket mer eller mindre under hela månaden. Framförallt norra Norrlands inland hade ett rejält snötäcke i slutet av månaden då flera stationer där rapporterade nära eller strax över en meters snödjup.

Det tidigare blygsamma snötäcket på många håll i fjällen fylldes på med ett par decimeter. Men även i slutet av månaden var det något mindre snö än normalt utom i de nordvästligaste delarna av fjällkedjan.

Förklaring till åsk- och blixtkartorna

Medelvind över 21 m/s i januari 2013

Dygnsnederbörd över 40 mm januari 2013