Snösäsongen började i oktober i nordvästra Norrland och fjälltrakterna. I början av november var marken snötäckt i stora delar av Norrland och norra Svealand. En hel del snö föll även i landets södra delar under början av månaden och runt den 10:e november var landet till stor del snötäckt. Mycket kraftiga snöfall gav upphov till ovanligt stort snödjup i bl.a. Stockholm, Visby och Höglekardalen i Jämtland.
Sporadiskt snötäcke i söder
Omslag till blidväder smälte bort snön och från 18:e november var det i huvudsak barmark söder om Västerdalälven. Under december förekom endast sporadiskt snötäcke i Götaland och södra Svealand. I övriga delar av landet fylldes snötäcket så smått på.
I januari var vatteninnehållet i snön lågt eller mycket lågt i Götaland, delar av Svealand, Norrlandskutsen och i ett område runt Storsjön. I fjällkedjan och i Södermanland var vatteninnehållet i snön över eller mycket över det normala.
Påsksnö
Hela landet var aldrig helt snötäckt. Götaland och stora delar av Svealand var delvis snötäckt från och till, men vatteninnehållet var som regel lågt. Mot slutet av mars månad gick snögränsen genom nordvästra Svealand och sydöstra Norrland.
Snögränsen flyttade allt längre norrut, men i mitten på april föll snö i stora delar av landet. Även Skåne hade snötäcke under påsken. Snön försvann från de södra delarna av landet innan nästa snöomgång drog in på flera håll 24-25 april. Ett ovanligt sent snötäcke kunde ses på Öland 9 maj.
Mycket snö i fjällen
Snöns vatteninnehåll i april i Norrland var normalt eller under det normala för månaden. I fjällkedjan var vatteninnehållet över eller mycket över det normala. De snötäckta delarna hade högt vatteninnehåll även under maj och juni med undantag av snöfläckar i låglänt terräng. Snösmältningen startade i mitten på maj i Norrland och gav upphov till sen, men lugn, vårflod. I de övre delarna av Torne-, Pite-, Kalix- och Luleälven var dock flödena höga eller mycket höga i juli. Orsaken var kraftigt regn och smältande fjällsnö.