Vintern 2017 - Mild och torr men nederbördsrik i fjällen

Vintern 2017 blev som helhet precis som de tre föregående vintrarna en mild eller mycket mild historia i hela Sverige. Denna var också torr eller mycket torr i stora delar av landet. För stora delar av Norrlandsfjällen blev det dock en nederbördsrik vinter. Som helhet lär de mest bestående minnena av denna vinter vara stormen Urds framfart i södra Sverige på annandag jul, de extremt höga havsvattenstånden i Götaland den 3-4 januari samt det nya svenska vindrekord som noterades vid den extremt vindutsatta stationen i Stekenjokk den 18 januari.

Temperatur - Varmare än normalt i hela landet

Medeltemperaturens avvikelse från den normala, vintern 2017. Förstora Bild

Temperaturfördelningen i landet var i grova drag synnerligen likartad under december, januari och februari med de största överskotten i norra Norrland och de minsta i Sydsverige.

Storleken på överskotten för vintern som helhet var 4-6 grader i norra Norrland och omkring 2 grader i södra Götaland. I allmänhet räcker det med att gå tillbaka till någon av vintrarna 2014-2016 för att finna en mildare upplaga. I delar av västra Norrland får man dock gå tillbaka till 2008. 

Vinterns högsta temperatur stod Kosta i östra Småland för då temperaturen där kom upp i 13,5° på alla hjärtans dag den 14 februari.

Det klassiska köldhålet Nikkaluokta i norra Lappland uppmätte -41,5° på morgonen den 5 januari vilket blev vinterns lägsta temperatur i landet. Så gott som alla SMHIs temperaturstationer noterade sin lägsta temperatur den gångna vintern under trettonhelgen den 5-6 januari.

Nederbörd – Rekordnederbörd i Abisko och Hoburgs torraste sedan 1970

Nederbörden i procent av det normala under vintern 2017. Förstora Bild

Torrt eller mycket torrt väder dominerade vintervädret i stora delar av landet. Nederbördsöverskotten återfanns främst i Norrlandsfjällen samt i norra Norrland. Detta är också brukligt under vintrar med dominerande väst- och sydvästvindar. I Abisko (startår 1913) blev det med totalt 174 mm den allra nederbördsrikaste vintern som observerats. Det tidigare rekordet härrörde från vintrarna 1993 och 1934 då sammanlagt 160 mm föll där. För Katterjåkk/Riksgränsens (startår 1905) del blev det den sjätte nederbördsrikaste vintern. Där får man gå tillbaka till 1964 för att finna en ännu nederbördsrikare vinter. Vid den tidpunkten låg stationen vid Riksgränsen som var nederbördsrikare.

Som kontrast fick Hoburg (startår 1879) på Gotland med 54 mm sin nionde torraste vinter. Där får man gå tillbaka till 1970 för att finna en ännu torrare vinter då det föll 41,7 mm. Noterbart är att 1970 även är mätseriens torraste vinter. 

Snö – Skralt med snö på många håll i västra Götaland

I december var det klent med snö i södra Sverige. Under januari och februari var snötillgången mer varierande men i västra Götaland var det skralt eller mycket skralt med snö även under januari och februari. Inte vid något tillfälle var hela landet snötäckt. I Halmstad dröjde det ända till den 24 februari innan ett mätbart snödjup på 3 cm uppmättes. Till den 26 februari var det åter barmark i Halmstad.

Den kalendariska vinterns största snödjup blev 152 cm i Katterjåkk vilket uppmättes vid två tillfällen, dels den 23 januari och dels den 25 februari. Detta blev dock inte säsongens största snödjup då större snödjup uppmättes så sent som i maj. Trots att det i stora delar av fjällen fallit mer nederbörd än normalt har detta inte avspeglats i snödjupen vilket beror på att nederbörden där delvis fallit som regn.

December – Mildaste vintermånaden i norr

I nordvästra Lappland var månaden så mild att både Katterjåkk/Riksgränsen (startår 1904) och Abisko (startår 1913) noterade sin absolut mildaste decembermånad. I samband med mycket milt väder den 8 noterades ett nytt decemberrekord ute på Hanö (startår 1941) i Blekinge skärgård där temperaturen kom upp i 11,3°.

Julen 2016 blev en grön historia i landets södra delar och även en bit upp längs Norrlandskusten. På annandag jul drog stormen Urd in över Sverige. Urd följdes därefter av en högtrycksrygg den 27 vilket gav upphov till en mycket snabb ökning av lufttrycket. Under en 24-timmarsperiod steg lufttrycket 49,3 hPa i Arvika i Värmland och 49,2 hPa vid Väderöarna i Bohuslän. Nyårsaftonen blev extremt mild och i södra Sverige den mildaste på åtminstone 65 år. I Stockholm var det den mildaste nyårsaftonen som observerats under de 157 år som maximitermometrar använts där.

Januari – Nytt svenskt vindrekord i Stekenjokk

Den 3-4 januari drog ett lågtryck från Atlanten åt sydost över Svealand och Götaland. På lågtryckets baksida bredde kraftiga nordostvindar ut sig vilket pressade in havsvattnet mot Östersjökusten. För två stationer med längre mätserier, Oskarshamn (startår 1960) i Småland och Klagshamn (startår 1929) i Skåne noterade då rekordhöga havsvattenstånd. När lågtrycket dragit bort bredde kall luft ut sig över landet. I samband med detta noterades vinterns lägsta temperaturer kring Trettonhelgen. Allra kallast var det då i Nikkaluokta med -41,5° den 5. Från mitten av månaden dominerade mildluften nära nog helt och hållet. Den 18 passerade ett djupt lågtryck norra Norrland med stormvindar i Lapplandsfjällen. Vid den extremt vindutsatta stationen Stekenjokk i södra Lapplandsfjällen noterades då ett nytt svenskt vindrekord47,8 m/s i medelvind.

Februari – Mild och mest odramatisk

Den kalendariska vinterns avslutande månad februari blev mestadels mild och odramatisk i hela landet. I samband med högtrycksväder den 13 kunde för årstiden extremt mild luft kunde smita in över norra Norrland och nya februarirekord noterades då i Haparanda, Jokkmokk och Pajala medan Kiruna-Esrange tangerade sitt februarirekord från 1984. Den 14 kom Holmön/Holmögadd (startår 1855) kortvarigt upp i 7,0° vilket blev nytt februarirekord där. I stora delar av Götaland anlände den meteorologiska våren redan den 15-17 februari. På flera håll i Götaland var detta flera veckor tidigare än normalt. I exempelvis Norrköping, Linköping och Växjö var våren en månad tidigare än normalt (avser perioden 1961-1990).