Temperatur - Varm eller mycket varm sommar
En kylig augustimånad (relativt 1991-2020) kunde inte väga upp det varma eller mycket varma väder som dominerade juni-juli. De minsta temperatur-överskotten återfanns i bland annat nordvästligaste Lappland samt ett mindre område längs västkusten. De största temperatur-överskotten från normalvärdet 1991-2020 var lokaliserade till sydöstra Sverige. Här var årets sommar på flera håll sammantaget en av de varmaste som observerats.
Ute på Gotska Sandön (startår 1879) blev årets sommar den varmaste som observerats ihop med 2018. Hoburg (startår 1879) hade sin näst varmaste sommar efter 2018. I Norrköping (startår 1944) i Östergötland blev det tillsammans med 2006 den näst varmaste sommaren som observerats efter 2018. Svenska Högarna (startår 1879) i Uppland hade sin näst varmaste sommar efter 2002 medan Landsort (startår 1848) i Södermanland hade sin tredje varmaste efter 2018 och 2002. Tillsammans med sommaren 1858 blev det den tredje varmaste sommaren som observerats uppe vid Ölands norra udde (startår 1851) efter 2018 och 2002. I Visby (startår 1859) på Gotland blev det ihop med 2006 en delad tredjeplats efter 2018 och 2002. I Stockholm (startår 1756) blev det till slut en tangerad sjätteplats, ihop med 2006 och 1997, efter somrarna efter 2018, 2002, 1819, 1789 och 1826.
Sommarens, och även årets, högsta temperatur uppmättes i Målilla i Småland den 18-19 juni då det var hela 34,6° varmt där.
I slutet av juli skedde en övergång till kyligare väder och den 3 augusti noterades så sommarens lägsta temperatur på -4,0° i Latnivaara i Lappland. Detta är en ovanligt låg temperatur för att vara så tidigt på säsongen. För att finna en lika låg temperatur så tidigt på säsongen får vi gå tillbaka till den 16 juli 1965 då Ljusnedal i Härjedalen också hade -4,0°.
Jämförelse med tidigare somrar i Sverige och globalt
För Sverige som helhet var sommaren 2021 en av de varmaste även om den inte nådde upp till nivåerna från 2018 och 2002.
Nederbörd - Mycket blött i sydöstra Norrland
Årets sommar blev på sina håll längs Norrlandskusten mycket blöt men det fanns även områden i landet där det lokalt var en mycket torr sommar. I delar av södra och nordligaste Götaland, sydligaste Svealand och norra Norrland fanns det mindre områden där man fick mindre än 75% av normal sommarnederbörd. I Älgarås (startår 1949) i norra Västergötland var det den sjätte torraste sommaren som observerats och den torraste sedan 1983. Ute på Svenska Högarna (startår 1879) hade man sin torraste sommar sedan 2003.
När det gäller områden med mycket regn står sydöstra Norrland ut men även i höjd med Skellefteå fanns ett område där årets sommar var redigt blöt. Lokalt i sydöstra Norrland var det fråga om en rekordblöt sommar. Hudiksvall (startår 1934) i Hälsingland hade sin allra blötaste sommar med totalt 367,9 mm. Av denna mängd föll hela 299,2 mm i augusti. Det tidigare sommarrekordet på 349,6 mm från 1956 regnade således bort. Ute vid Bjuröklubb (startår 1879) i Västerbotten hade man sin sjätte blötaste sommar och den blötaste sedan sommaren 1998.
Två mycket stora dygnsmängder noterades denna sommar. Den 3 juli uppmättes 136,5 mm i Älghult i Småland. I samband med ett intensivt lågtryck föll extremt stora mängder regn i Gävleborgs och Dalarnas län den 17 augusti. Allra mest fick automatstationen i Gävle med 161,6 mm vilket är den sjätte största dygnsmängd som observerats i Sverige.
Trots det myckna regnandet i Gävle under augusti var detta inte den blötaste sommaren som observerats för den långa mätserien i Gävle som representeras av klimatstationen i Gävle-Åbyggeby. Sommaren 2009 kom det 360,5 mm vid den stationen. I år fick man 333,7 mm där vilket gör årets sommar till den, officiellt sett, åttonde regnigaste som noterats. Rekordet på 372,9 mm härrör från 1945.
Vind - Nytt svenskt byvindsrekord för juli
De svenska byvindsrekorden är i huvudsak från tiden efter 1995 då stationsnätet automatiserades. Med det sagt så noterades ett nytt byvindsrekord för Sverige för juli månad då Tarfala (1144 möh) i Kebnekaisefjällen uppmätte 40,1 m/s den 16 juli. En nästan lika hög byvind, 38,5 m/s, registrerades några dagar senare, den 21 juli, vid Tarfala. Det tidigare byvindsrekordet för juli från just Tarfala var på 36,1 m/s och från den 5 juli 1999. Man kan dock misstänka att det kan ha blåst ännu mer i byarna uppe på Åreskutan (1280 möh) i Jämtland den 5 juli 1995. Den gången blåste det orkan i medelvinden med hela 35,1 m/s, men stationen mätte inte byvind.
Snö
På den kalendariska sommarens första dag, den 1 juni, uppmättes 52 cm snö i Katterjåkk i Riksgränsfjällen i Lappland. Till på nationaldagen den 6 fanns det bara snöfläckar kvar i Katterjåkk. I resten av landet var det barmark. Varken i juli eller i augusti noterades något mätbart snödjup vilket är helt normalt.
Soltimmar
Solen sken mer än brukligt i hela landet i juni. I Visby (startår 1952) på Gotland var man med 407 soltimmar i juni bara en soltimme från rekordet från 1969. Lika många soltimmar uppmättes i Luleå i Norrbotten i juli som bortsett från sydligaste Sverige bjöd på mer sol än vanligt under en julimånad. I augusti höll sig solskenstiden överlag kring det normala. Ostsidan av Götalands- och Svealandskusten samt sydligaste Götaland hade då lite mindre sol än brukligt. Ute vid Nordkoster hade man något fler soltimmar än normalt i augusti och där var faktiskt augusti något soligare än juni.
Sammantaget blev årets sommar överlag soligare än normalt i Sverige.
Åska - Kronprinsessans födelsedag sommarens åskrikaste
Sommartid är lika med åsktid. Åskrika perioder under sommaren inföll den 19-22 juni, 26-29 juli samt den 10-11 augusti. Sommarens enskilt åskrikaste dag inträffade dock på Kronprinsessan Victorias födelsedag den 14 juli då 25243 urladdningar registrerades av SMHIs blixtlokaliseringssystem. Den 21-23 juli, den 22-24 augusti och den 28-30 augusti var de enda längre perioderna utan några detekterade blixturladdningar under sommaren.
Juni - Rekordvarm junimånad i sydost
Juni blev i sydöstra Sverige extremt varm med flera nya månadsrekord. I Stockholm där man för tredje året i rad hade en rekordvarm juni var månadsmedeltemperaturen 19,3° vilket tangerar junirekordet i Sverige från 1889. De senaste fyra åren, 2018-2021, har juni varit rekordvarm vid minst en station i landet. Detta torde vara en mycket ovanlig företeelse. Veckan innan midsommar var det extremt varmt i främst södra Sverige. Målilla i Småland uppmätte den 18-19 juni hela 34,6° vilket är den högsta uppmätta junitemperaturen sedan 1947 då det svenska rekordet på 38,0° sattes i just Målilla. I Norrköping (startår 1944) i Östergötland noterade man den 18 nytt junirekord med 33,3°. Det gamla junirekordet på 33,0° var från 1947. I samband med värmen noterades även ett par tropiska nätter. Nederbördsmässigt var det i Götaland en torr eller mycket torr månad. I Vänersborg (startår 1859) i Västergötland hade man med 5,8 mm sin näst torraste juni efter 1936 då det föll 5,4 mm. Längre norrut var bilden mer blandad. I Örnsköldsvik (startår 1941) i Ångermanland var månaden så pass blöt att den hamnade på andra plats efter den mycket kyliga och regniga junimånaden 1991.
Juli - Varma luftmassor dominerade men kyligare avslut
Värmen fortsatte under nästan hela juli och var mest utpräglad i landets sydöstra delar. Ute på Svenska Högarna (startår 1879) i Uppland samt Hoburg (startår 1879) på Gotland slogs det gamla julirekordet från 2010 respektive 1914. Vid Ölands södra udde (startår 1937) tangerades julirekordet från 2018. I början av månaden var det mycket varmt väder i norra Norrland där sommarens högsta temperatur uppmättes på många håll. I Nikkaluokta (startår 1950) i Lappland noterades då nytt absolut värmerekord den 4 med 29,9°. Det tidigare absolutrekordet på 28,5° hade uppmätts vid inte mindre än fyra tillfällen under juni-augusti.
Uppe vid Tarfala (1144 möh) i Lapplandsfjällen blåste det ordentligt vid två tillfällen. Först den 16 juli och därefter den 21 juli. Vid det första tillfället uppmättes en byvind på 40,1 m/s och vid det andra tillfället 38,5 m/s. Båda värdena överträffade det tidigare svenska byvindsrekordet för juli på 36,1 m/s från 1999.
Värmen till trots var det även blött i västra Svealand och stora delar av Götaland, särskilt i nordväst. I Östmark-Åsarna (startår 1942) i Värmland hade man med 234 mm en rekordblöt julimånad. Även Lysekil (startår 1972) i Bohuslän noterade en rekordblöt julimånad. I Älghult i Småland uppmättes den 3 juli en dygnsmängd på 136,5 mm.
Augusti - Kylig och ostadig
Vädret i augusti var förhållandevis enhetligt och temperaturerna hade på de allra flesta håll i landet svårt att nå upp i 25°. Högsta temperaturen i landet blev 27,1° vilket är det blygsammaste augustimaximumet för Sverige sedan 2017. Månaden som helhet blev även kyligare än normalt vilket torde ha varit en besvikelse för många semesterfirare. Samtidigt var det ostadigt och medan det var en torr månad i västra Svealand var det blött i landets östra delar, främst i sydöstra Norrland.
Den 16-18 augusti föll stora mängder regn i samband med ett intensivt lågtryck. Den 17 föll i Dalarnas och Gävleborgs län på sina håll mer än 100 mm regn på ett dygn. I Gävle uppmättes 161,6 mm den 17 vilket är den sjätte största dygnsmängd som observerats i landet. Det idoga regnandet, av vilket 101 mm föll under två timmar, gav upphov till svåra översvämningar i staden. Även på andra håll i Dalarnas och Gävleborgs län påverkades infrastrukturen kraftigt av allt regn.
Sommarens lägsta temperatur uppmättes redan den 3 augusti då Latnivaara i Lappland rapporterade hela -4,0°.