Våtmark, översvämningsskydd och rekreation kombineras i Getinge, fördjupning

Getinge i Halmstads kommun har upprepade gånger drabbats av översvämningar i Suseån. För att skydda samhället, bevara naturvärden och höja livskvalitén hos invånarna har kommunen byggt skyddsvallar och ett kombinerat våtmarks- och rekreationsområde.

Det flacka åkerlandskapet i Halmstads kommun har en begränsad förmåga att lagra och fördröja dagvatten. Det beror främst på bristen av sjöar och våtmarker i området. I landskapet finns det däremot flera vattendrag och genom tätorten Getinge rinner ett av dem, Suseån. Vid kraftig nederbörd har Suseån inte kapacitet nog att ta hand om vattnet, vilket har lett till att Getinge upprepade gånger drabbats av översvämningar. Senaste tillfället ägde rum sensommaren 2014, då flertalet hus fick vattenskador och samhällsverksamheter samt vägar stängdes och spärrades av.

Suseåns förmåga att hålla vatten har sedan tidigt 1900-tal belastats ytterligare som en direkt följd av utdikning, kulvertering, hårdgjorda ytor och rätning av vattendraget. En effekt av klimatförändringen är större nederbördsmängder och fler skyfall vilket sannolikt ökar frekvensen av översvämningar i ån.

Längs båda sidor av Suseån finns det bostäder och vägar som tidigare drabbats hårt under översvämningarna. Kommunen och fastighetsägare har behövt lägga ned omfattande resurser både i det akuta skedet och vid återställande åtgärder. Även jordbruksmarken utanför Getinge har påverkats av översvämningarna. Under normala förhållanden har vattnet i Suseån hög koncentration av näringsämnen och provtagningar visar att koncentrationen av näringsämnen är som högst efter det att vattnet som översvämmat åkrarna rinner tillbaka till ån.

Åtgärder

Efter den senaste översvämningen 2014 bestämde sig kommunen för att ta tag i problemet genom en omfattande helhetslösning. Sedan dess har två vallar, sammanlagt 1,2 kilometer, byggts på vardera sida av ån. I vallen som ligger närmast bostäderna har bitvis en spont installerats vilken hindrar vattnet från att tränga igenom under vallen. I den andra vallen har det istället grävts ned en tät lerkil som också den hindrar vatten från att tränga igenom.

Vid kraftig nederbörd samlas vatten på båda sidor om vallarna. När nivån i ån är låg leds vattnet som samlats på utsidan igenom vallen med en dagvattenledning. När nivåerna i ån är höga hamnar dagvattenledningens utlopp under vattenytan och vattnet utanför vallarna pumpas då istället över vallarna med hjälp av räddningstjänstens mobila vattenpumpar samt en fast pumpstation. Skyddsvallarna är dimensionerade för att klara flöden med återkomsttid på 100 år i det nuvarande klimatet.

Om återkomsttider i Kunskapsbanken

I det område som inhägnas mellan vallarna har kommunen anlagt en våtmark som kan översvämmas istället för bostadsområden och vägar. För att skapa våtmarken grävdes området ur och det sediment som togs bort användes till att bygga vallarna. Även en del lera från två andra exploateringsprojekt i Getinge har använts som material till vallarna.

Våtmarken har förmågan att lagra vatten och en del näringsämnen i vattnet blir till näring för vegetationen. Gräset som växer i våtmarken kommer slås två gånger årligen och kommunen planterar även buskar och träd.

Bakgrunden visar stackmoln på en blå himmel. Förgrunden visar grönt våtmarksområde med lugnt vatten.
En del av våtmarken som håller vatten. Foto Halmstad kommun

Den tredje åtgärden var att skapa ett rekreationsområde för invånarna i Getinge. Detta gjordes genom grusade gång- och motionsvägar i våtmarksområdet. Genom att skapa portar i vallarna ökas tillgängligheten för såväl privatpersoner som underhållsmaskiner. Portarna är till vardags öppna men vid höga vattennivåer ansvarar räddningstjänsten för att på plats stänga portarna med täta aluminiumbarriärer.

För att invånarna ska uppleva området som sitt eget har dialog förts med Getinge Samhällsförening. Idéer från den dialogen samt kommunens arbete inom ett EU-projekt med namnet ´Sociala aspekter & medborgardialog i stadsplaneringen´ har resulterat i utegym, koja för förskolebarn och en brygga med utomhuspedagogisk utrustning såsom håvar, luppar, kar och böcker för skolelever. Även parkbänkar har placerats ut längs gång- och motionsvägarna.

Kartan visar det våtmarksområde som anlagts
Det brunmarkerade området markerar den anlagda våtmarken. Foto Halmstads kommun Förstora Bild

Nyttor med projektet

Projektet i Getinge bygger på tre mål som ska vara till nytta för invånarna i tätorten. Ett mål är att skydda vägar och fastigheter från vattenskador i samband med översvämningar och samtidigt minska både räddningstjänstens insatser och skadekostnader för kommun och fastighetsägare.

Ett annat av projektets mål är naturvård. Våtmarker är naturliga habitat för många arter och bidrar till ökad biologisk mångfald. Kommunen ville även skapa förutsättningar för ett aktivt fågelliv och gjorde därför delar av våtmarksområdet svårtillgängliga och ostörda.

I linje med EU:s vattendirektiv om god ekologisk och kemisk status i yt- och grundvatten reducerar den anlagda våtmarken koncentrationen av näringsämnen i vattendraget. Läckaget från jordbruket blir till näring för vegetationen i våtmarksområdet och det sänker näringskoncentrationen i det vatten som når havet norr om Laholmsbukten. Detta bidrar till minskad övergödning och algblomning, som har varit ett problem i området sedan det uppmärksammades på 1960-talet.

Det sista målet med projektet är att skapa ett rekreationsområde för invånarna i Getinge. Halmstad kommun nämner i en rapport om säkerställning och utveckling av naturkapitalet att Getinge är ett av tre samhällen i kommunen som har markant sämre tillgång till rekreationsområden. Ambitionen är att locka Getinges alla generationer och skapa förutsättningar för dem att njuta av naturen och få kunskap om den.

Grå himmel i bakgrunden. I förgrunden en grusad gångväg som slingrar sig runt våtmarken
Gång- och motionsvägarna i området ska inte påverkas nämnvärt av översvämningarna. Foto Halmstads kommun

Finansiering

för projektet, inklusive bidrag, var 21 miljoner kronor. Bidrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap utgjorde 3 miljoner kronor och dessa medel var riktade till att bygga skyddsvallarna. Bidrag för upprättande av rekreationsområde i våtmarken gavs av satsningarna Lokala Vattenvårdsprojekt (LOVA) och Lokala Naturvårdssatsningen (LONA), dessa utgjorde sammanlagt 985 000 kr. Kostnaden för skyddsåtgärder var 19 miljoner kronor och för rekreationsområdet 2 miljoner kronor.

Inför projektet med skyddsvallen i Getinge gjordes nytto- och kostnadsanalyser utifrån översvämningsscenarier med återkomsttider på 10, 50, 100, och 200 år. Med de analyserna blev det tydligt att kommunens skadekostnader skulle minska avsevärt efter det att skyddsvallen byggts. För 10-, 50- och 100-års flödena var förväntade kostnader, efter upprättande av skyddsvallarna, under 1 % av kostnaderna för samma flöden utan skyddsvall. Det framgick även att ett 10-års flöde behöver inträffa sex gånger för att de förväntade skadekostnaderna ska uppnå projektets totalkostnad.

Utmaningar & erfarenheter

Enligt projektledaren Henrik Larsson var ett av problemen med vallkonstruktionen att de behövde gräva upp och leda om befintliga dagvattenledningar när lerkilen skulle installeras. De behövde även finna en lösning för hantering av vattenansamlingar på utsidan av vallen vid de tillfällen då vattennivån innanför vallarna stod över vattenutloppet.

Den öppna marken där våtmarken anlades ägs av kommunen vilket underlättade arbetet och minskade kostnaderna för projektet. I planeringsfasen övervägde kommunen att anlägga ett fördröjningsmagasin uppströms Getinge men en sådan lösning hade blivit för kostsamt på grund av de markägandeförhållanden som rådde. Genom att istället anlägga våtmarken på kommunal mark, precis invid samhället kunde de kombinera kommunens redan befintliga planer på att skapa ett lättillgängligt rekreationsområde.