Klimatanpassning av renskötseln – Ängeså sameby

I norra Sverige märks klimatförändringen allt mer. För att få en bra bild av hur det varmare klimatet påverkar renskötseln och hur det kan hanteras startade Sametinget och länsstyrelserna inom det svenska renskötselområdet ett pilotprojekt. Fyra samebyar utförde klimat- och sårbarhetsanalyser och tog fram handlingsplaner, däribland Ängeså sameby.

Sveriges medeltemperatur stiger, nederbörden väntas öka och tillfällen med extremväder kan bli fler. Renskötselområdet sträcker sig över norra halvan av Sverige, där uppvärmningen är som störst. Redan idag påverkas renskötseln på flera sätt av klimatförändringarna.

Renskötseln är förbehållen samerna och bygger på att renarna betar fritt eftersom de är vandringsdjur. All offentlig verksamhet i Sverige ska enligt lag främja det samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv. Sametinget är dock den myndighet som har i uppdrag att främja samiska näringar och samisk kultur. För att samhället ska anpassas till ett förändrat klimat har myndigheter en viktig roll genom att initiera, stödja och följa upp klimatanpassningsarbetet inom sitt ansvarsområde.

Som en del i Sametingets arbete togs en handlingsplan för klimatanpassning fram. Sametinget konstaterade i handlingsplanen att ”nyckeln till framgångsrik klimatanpassning är att minska sårbarheten genom flexibilitet”. För renskötseln kan det innebära att det finns tillräcklig tillgänglighet till olika typer av betesmarker, något som ofta innebär målkonflikter med andra markanvändare.

Same på snöskoter stödutfodrar renar i solsken
Stödutfodring av renar. Foto Thomas Golz Förstora Bild

I Sametingets handlingsplan för klimatanpassning togs olika åtgärdsområden fram. En av insatserna för att uppnå åtgärdsområdet ”ökad flexibilitet” var att samebyarna själva skulle utföra egna klimat- och sårbarhetsanalyser och ta fram handlingsplaner för klimatanpassning. På så sätt skapas en övergripande bild av utmaningarna som renskötseln står inför och även hur resurser för omställningsarbete kan bli tillgängliga.

På initiativ av Länsstyrelsen Norrbotten beslutade Sametinget och länsstyrelserna inom renskötselområdet (Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland och Dalarna) att tillsätta ett pilotprojekt. Projektet pågick mellan hösten 2017 och hösten 2018, och involverade samebyarna Ohredahke, Ran, Sirges och Ängeså.

Illustrerad karta över fyra samebyar i norra Sverige
De deltagande samebyarna, från söder till norr; Ohredahke, Ran, Sirges och Ängeså. Illustration Ur Syntesrapport 2019 Förstora Bild

Renskötselns sårbarhet för ett förändrat klimat

Samebyarna Ängeså, Sirges, Ran och Ohredahke kom i sina klimat- och sårbarhetsanalyser fram till att klimatförändringar påverkar renskötseln på många sätt. Exempelvis leder varmare temperaturer till att nederbörd faller som regn istället för snö på vintern och att det blir fler dygn med nollgenomgångar, vilket innebär temperaturväxling kring noll grader. Då skapas isbildning på marken eller snön, och renarnas marklavsbete blir svårt att komma åt - så kallat låst bete.

Skogsbruk är ett exempel på konkurrerande markanvändning som minskar arealen betesmark, däribland skogar med hänglav vilket tjänar som vår- och reservbete för renarna. Med mindre tillgång till hänglavsbete har tillfällen med låst bete krävt att renarna får stödutfodring, vilket är kostsamt och kräver en stor arbetsinsats. Med klimatförändringen väntas låst bete bli vanligare och betraktas som ett av de största hoten mot renskötseln.

Inom flera renbetesområden faller det under vintern ofta mycket snö på en gång. Isbildning och skare från nollgenomgångar i kombination med djup snö gör att renarna inte kan förflytta sig eller gräva efter mat. De får också svårt att känna lukten av laven. 

Renbetet är låst pga isbildning
Isbildning under snö ger låst bete. Foto Ingegerd Rokka Förstora Bild

Snötäckets utbredning och tidsperioden med ett sammanhängande snötäcke förväntas bli kortare. Även isarna blir tunnare på vintern, vilket försvårar hjordarnas förflyttning. Ett varmare klimat leder till förskjutning av renskötselarbetet och exempelvis en senare brunst hos renarna som gör att kalvarna föds senare och blir mindre motståndskraftiga under kommande vinter.

Ett annat exempel är att antalet dagar med värmeböljor väntas öka, vilket i kombination med andra faktorer kan bidra till fler skogsbränder. Vid skogsbrand kan vinterbete helt raseras, vilket hände sommaren 2018 när det brann i ett område i Ohredahkes sameby.

Vägen framåt

Samebyarna har i sina handlingsplaner kommit med ett antal förslag på åtgärder för att möta konsekvenserna av ett förändrat klimat. Ett åtgärdsförslag är att identifiera och tillgängliggöra alternativt vinterbetesmark eftersom stora delar av marklaven försvunnit de senaste decennierna till följd av skogsbruket. Ett annat förslag är inköp av mobila renskötselanläggningar och mobila silon för att kunna bruka markerna mer effektivt.

Under perioden 2019-2023 fortsätter även liknande projekt i andra samebyar i Sverige.

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.