Värmestress i kostall, Lindhs djur och natur

Värmeböljor är inte bara farligt för oss människor utan även för våra djur. Både nötkreatur, grisar och fjäderfän påverkas av höga temperaturer. För att klara extremväder i framtiden behövs stallbyggnader som kan stå emot både värme och extrem nederbörd. På Hanåsa gård har satsningar på ventilation och isolering av stallet minskat risken för värmestress hos korna.

Kusinerna Milton och Joakim Lindh driver en av Sveriges största mjölkgårdar. År 2012 stod ett nytt lösdriftsstall färdigt på deras gård Hanåsa, där mjölkkor och kvigor huserar idag.

Värmestressens konsekvenser för mjölkkor

Kor
Värmestress påverkar kornas förmåga att producera mjölk. Foto Lindhs djur och natur

Vid för höga temperaturer kan kor utsättas för värmestress, vilket är när ett djur inte kan göra sig av med tillräckligt mycket överskottsvärme för att behålla en normal kroppstemperatur. Kornas kroppstemperatur påverkas av omgivningens temperatur, men även värmen som produceras vid matsmältning. Korna hanterar därför höga omgivningstemperaturer genom att äta mindre samt ändra andra beteenden. Denna värmestress påverkar kornas förmåga att producera mjölk och minskar även fetthalten i mjölken.

Ett isolerat och ventilerat stall

Stallet som byggdes på Hanåsa gård har varm lösdrift, det vill säga att korna inte står uppbundna utan kan röra sig fritt i en isolerad byggnad. Taket är välisolerat vilket innebär att stallet är både svalare på sommaren och håller värme bättre under vintern.

Kostallet på Hanåsa gård
Kostallet på Hanåsa gård har isolerat tak med öppningsbar taknock. I stallet går korna fritt och väljer själva när de vill mjölka och äta. Foto Lindhs djur och natur

Kostallet har öppningsbara långsidor och taknock för att kunna skapa naturlig ventilation. Naturlig ventilation kan skapas både genom att vinden blåser frisk luft genom stallet och genom skorstenseffekt. Skorstenseffekten är då den uppvärmda luften i stallet stiger och släpps ut genom den öppna taknocken, vilket resulterar i att frisk luft dras in från sidorna. Dessutom installerades cirkulationsfläktar för att öka luftgenomströmningen ytterligare.

Effekter

Efter inflyttningen i det nya stallet har Milton och Joakim märkt att korna mår bättre och tecknen på värmestress har minskat. Dessutom är luftkvaliteten bättre och det finns mycket mindre insekter i byggnaden än i de gamla stallen. Insekter är ett stort irritationsmoment för korna och även potentiella smittbärare.

Finansiering

Att bygga det nya stallet samt uppdatera gamla stallar kostade totalt 74 miljoner kronor. Projektet fick 900 000 kronor i investeringsstöd från Jordbruksverket och LIP (Lokala Investeringsprogram). Kostnaden för ventilationen var inte en stor del av den totala kostnaden för bygget.

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.