Klimatanpassning innebär ofta att olika intressen kring markanvändning behöver mötas. Att anpassa till förändringarna kräver ett brett samarbete mellan en lång rad olika aktörer, och främst på den lokala nivån. Skogsbruk, rennäring, gruvindustri, vindkraft, kommun och länsstyrelse är några av de som behöver samverka för att lyfta lösa intressekonflikter men också se nya möjligheter.
Vilhelimna Model Forest - en bred arena för samverkan
Sedan 2004 drivs det ideella nätverket Vilhelmina Model Forest med syfte att uppnå ett långsiktigt uthålligt brukande av landskapet i kommunen, baserat på lokalt samarbete och samverkan. Grundtanken med konceptet är att brukarna av landskapet tillsammans ska hitta vägar att kombinera det lokala samhällets sociala, kulturella och ekonomiska behov med långsiktig ekologisk hållbarhet i stora landskap.
Vilhelmina Model Forest (klipp)
Vilhelmina Model Forest är en bred arena för att samla aktörer som kanske inte möts på annat sätt. Här skapas arbetsgrupper med rätt expertis för varierande frågeställningar. En viktig del är också kunskapsutbyte, både med en bredare allmänhet men också med olika forskningsområden.
Vad arbetar Vilhelmina Model Forest med?
Viktiga frågor som genomsyrar arbetet inom Vilhelmina Model Forest är klimat, rennäring, vatten och geografiska informationssystem som verktyg för planering av markanvändning. Arbetsfältet är mycket brett och land annat har femton demonstrationsområden och ett visningsrum byggts upp för att visa teman som alternativa skogsskötselmetoder, restaurering av vattendrag och samiska kulturspår.
Ett konkret exempel på verksamheten är planer för renskötseln som stärker samrådssituationen mellan rennäringen och skogsbruket, i form av en renbruksplan. Ett annat är arbete på området ”Hyggesfritt”, vilket syftar till att hitta lösningar för att bruka skogen på annat sätt än kalavverkning. Vilhelmina Model Forest var en av de drivande aktörerna för att påbörja kommunens sårbarhetsanalys.
Renbruksplan | Sametinget
Utvärdering av samebyars klimat- och sårbarhetsanalyser 2018-2023 | Sametinget
Många skogsägare har påtalat för Vilhelmina Model Forest att man anser att avsättningarna av skog i kommunen generellt sett varit för omfattande. De vill bedriva ett skonsamt skogsbruk inom fjällnära skog utan stora restriktioner. De fjällnära skogarna har dock ofta så höga naturvärden att det är mycket svårt att få tillstånd för avverkning i dem enligt Skogsvårdslagen (SFS 2022:1273) och artskyddsförordningen (SFS 2007:845).
En part som äger stora arealer fjällnära skog är Vilhelmina Övre Allmänningsskog (VÖA). Under de senaste åren har en konstruktiv dialog ägt rum mellan VÖA och statliga myndigheter om att skapa varaktigt skydd för områden i form av naturreservat. Man har nu enats om områdenas avgränsning och ersättningsnivåer som t ex en utökning av Njakafjälls naturreservat. Allmänningsskogens delägare har kvar äganderätten för de områden som blir naturreservat och rättigheterna till jakt och fiske påverkas inte.
Ytterligare ett exempel är arbetet i Ångermanälven. Ett förändrat klimat förväntas leda till periodvis mer vatten i älvarna vilket gynnar den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster som fiske och rekreation längs vattendragen. Ångermanälvsprojektet, inom ramen för Vilhelmina Model Forest, har sedan 2009 bland annat tagit fram sex utförliga rapporter där det föreslås ett stort antal möjliga insatser längs älven och dess biflöden för att skapa fria vandringsvägar för fisk, hantera minimiflöden och återskapa flöden i torrfåror.
Material från Ångermanälvsprojektet | Vilhelmina Model Forest
Grundidén bakom nätverket
Vilhelmina Model Forest är sprunget ur det kanadensiska nätverket Model Forest. Grundidén är att nyttjare i ett storskaligt landskap tillsammans försöker hitta vägar för att nå långsiktig ekologisk hållbarhet. Tyngdpunkten har legat på ursprungsbefolkningar, med önskan att jämföra och lära av varandra om kultur, rådande levnadsförhållanden samt framtida utmaningar och utvecklingsmöjligheter. Vilhelmina Model Forest var det första europeiska nätverket inom samarbetet. Exempel på utbyte är undervisning om klimatanpassning, där kanadensiska forskare har delat med sig av sin kunskap.
Finansiering
De olika intressenterna i Vilhelmina Model Forest bidrar med sin egen tid, och det finns ingen fast finansiering. Den långa raden projekt som bedrivits sedan starten har finansierats med olika medel, till exempel från landsbygdsprogrammet och med andra EU-medel.
Möjligheter
Vilhelmina Model Forest är en neutral organisation och har därmed blivit en arena för alla aktörer, oavsett åsikter eller egna intressen. Det skapar möjlighet för samtal över gränser, en mötesplats som inte finns på annat håll. Genom det stora nätverket erbjuds tillgång till expertis inom ett mycket brett område, vilket gör att arbetsgrupper kan skapas för alla aktuella frågor.
Tack vare den breda verksamhet som drivits under många år har man byggt upp ett på området känt namn, vilket är en bra plattform för finansiering, nya forskningsprojekt och att skapa nya kontakter. Flexibiliteten och lokalanknytningen ger en grund för att hitta lösningar på klimatanpassningsproblem och innovativa näringsöverskridande lösningar. Den nära knytningen till forskningen tillför också kontinuerligt kunskap.
Utmaningar
Aktivitetsnivån har varierat under de år som verksamheten har bedrivits. Generellt kan sägas att aktuell finansiering för olika projekt i stort har styrt omfattningen. Långsiktighet är något som eftersträvas för hela konceptet, liksom tydliga mål och visioner. Att skapa koncept av detta slag tar mycket lång tid.
Verksamheten bygger idag på att eldsjälar driver frågor vidare, vilket gör utvecklingen personberoende och också mer sårbar. Ibland upplevs nätverket komma i andra hand, underordnat representanternas huvudsysslor. Många menar att organisationen måste hållas ständigt levande med regelbundna fysiska träffar, och att kommunikationsarbetet är av avgörande betydelse.
Vilhelmina Model Forest är ingen juridisk person, något som diskuteras för att underlätta för att till exempel söka pengar.