Den svenska rennäringen bedrivs av samer. Under sommarmånaderna betar renarna från Vilhelmina norra sameby uppe i fjällen och till vintern vandrar de ner i skogarna österut. Klimatförändringarna medför förändringar i både temperatur och nederbörd i renskötselområdena. Rennäringen har en historia av att anpassa sig efter olika väder men klimatförändringarna innebär en större och mer långsiktig utmaning.
Rennäringens sårbarhet i ett förändrat klimat
Varmare temperaturer och förändrade nederbördsmönster innebär att förutsättningarna för renskötseln förändras. Tider för flyttningar och slakt förskjuts och varma torra somrar kan innebära problem för de värme- och insektskänsliga renarna.
Vintern är numera den mest kritiska årstiden för renskötseln. Under varma förvintrar bildas ett istäcke nära marken som låser in renarnas vinterbete och under våren försvåras flytten upp till fjällen av minskad skare. Klimatförändringarna innebär att renskötarna måste ha större flexibilitet och tillgänglighet till flera olika typer av betesmarker. Renarna behöver därmed kunna röra sig över större arealer än tidigare.
Samverkan
Många betesmarker som renskötarna i samebyn använt under varma vintrar är idag inte tillgängliga på grund av annan markanvändning, såsom omfattande infrastruktur, skogsbruk, vindkraft och turism. För att öka sina möjligheter till anpassning måste samebyn därför påverka och samverka med de andra näringarna i området. Vilhelmina norra sameby har ökat sitt inflytande genom att underbygga sina argument med fakta från dataverktyget RenGIS.
Renbruksplaner och RenGIS
Tillsammans med Skogsstyrelsen och forskare har samebyn utvecklat en renbruksplan som kan användas vid samråd och yttranden. I Vilhelmina norra sameby har renar försetts med GPS-sändare och sedan flera år tillbaka samlat information om hur renarna rör sig under olika väderförhållanden. Renbruksplanen redovisas i ett geografiskt informationssystem, RenGIS. Kartverktyget kan på ett tydligt visuellt sätt hantera och visa information om området och renarnas rörelser.
RenGIS har gjort att Vilhelmina norra sameby idag kan ge en tydligare bild av sin markanvändning och sina behov. Samebyns argument i samråden blir även mer trovärdiga när informationen grundas på direkta data från renarnas GPS-sändare. En viktig funktion för klimatanpassning är att kunna visa vilka marker renarna använder under varma vintrar. Dessa områden kommer antagligen bli allt viktigare i ett förändrat klimat.
Finansiering
Renbruksplaner och RenGIS togs fram av forskare på SLU och ett konsultföretag på uppdrag av Skogsstyrelsen. Projektet finansieras med statliga medel och RenGIS är gratis att ladda ner och använda för alla Sveriges samebyar. Arbetet med RenGIS tar dock många arbetstimmar och driftskostnaden för halsbanden är hög.
Framtiden
Vilhelmina norra sameby ser stora möjligheter att anpassa renskötseln till ett förändrat klimat, men detta kräver utrymme rent geografiskt. Att andra näringar i större utsträckning accepterar förändringarna som utgår från renskötarnas perspektiv och behov är nyckeln i anpassningen.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.