Nationella expertrådet för klimatanpassning arbetar med att ta fram en rapport som beskriver behovet av beslutsstöd för klimatanpassning. De kommer att utveckla rekommendationer och ge förslag på prioriterade åtgärder för att beslutsstöd ska utformas och komma till användning. Det kan till exempel handla om bättre samarbete mellan myndigheter eller myndigheter och forskare.
Upplösning på information
Det är oftast svårt med underlag på nationell skala eftersom de är för grova för att använda i planering regionalt och lokalt. Högre upplösning och mer detaljerad data som kan användas till egna modeller skulle därför underlätta kommunernas arbete med anpassning, till exempel när det gäller skyfall. De regionala analyserna är användbara och värdefulla idag.
Det är viktigt med samlat material som är pedagogiskt presenterat och att det finns stöd i hur det ska användas. Det råder idag en viss osäkerhet om vilket stöd som finns för den som ska använda materialet. Även material på grov skala är användbart, men behöver ofta tolkas av någon som är mer insatt i klimatfrågor, till exempel när det gäller hur de extremaste klimatscenarierna ska tolkas utifrån aspekten ”good enough”.
Informationsspridning och anpassning till målgrupp
En viktig del av kommunernas arbete är beslutsunderlag för långsiktig planering genom översiktsplaner. Materialet behöver kunna användas av såväl politiker, små organisationer med begränsade resurser, och stora organisationer som är komplexa och där besluts- och informationsvägarna kan vara snåriga och ibland bryts på grund av vakanser. Det är viktigt med statliga myndigheter som kommer med riktlinjer. I dag finns flera myndigheter som jobbar med vägledningar och kurser men det finns önskemål om att fler kurser och workshops för informationsspridning. Det är även viktigt att säkertställa att information inte stannar hos de som deltagit i en kurs eller ett möte utan att det sprids vidare i organisationen.
I många fall sker informationsutbyte genom att utnyttja flera myndigheters samlade kompetens och myndighetsnätverket. Detta görs i form av möten och det är därför viktigt med material som är kortfattat och kan användas i en mötessituation, till exempel en demonstration.
Spårbarhet av resultat
Specifikt diskuterades också vikten av att data är daterat, så att en användare vet vilken version som använts i ett projekt. Det finns också en efterfrågan på enklare metoder för att räkna på extremer och multipla naturhändelser.
Stöd i akuta situationer
En del av diskussionen fokuserade på akuta händelser istället för långsiktiga beslutsprocesser och beslutsstöd för klimatanpassning. Där framkom bland annat att det finns möjlighet att begära extra resurser för att hantera akuta händelser (naturolyckor), men att det finns en ovana om hur man hanterar detta, ovana beställa resurser, veta vad man får/inte får göra och saknas kunskap om hantering av olika typer av material/utrustning. En utmaning är det finns få personer finns inom ledning och strategisk analys och de är inte tydligt hur man får använda verktyg, avropa resurser och ha möjlighet att lära av erfarenheter. Det behövs stöd för att förstå beslutsunderlag i akuta situationer.