Majestix förhållningssätt till åsk- och extremväder visar sig ha rätt stor relevans även för de studier och resultat som forskare vid SMHIs hydrologiska forskningsenhet har tagit fram kring hur stigande temperaturer påverkar det regn som faller ner mot marken. Behöver vi oroa oss inför morgondagens nederbörd?
Åskregnets signum och faror
Låt oss börja med att försöka förstå vad åskregn eller kraftiga regnskurar egentligen är och vilka faror denna nederbörd för med sig. Beroende på klimat och topografi (höjdskillnader i terrängen) bildas förutsättningar för olika sorters nederbörd, där konvektionsregnet är det som visat sig vara extra intressant att studera för dagens hydrologer.
Detta regn uppstår ur en process (kallad konvektion), där den av solen uppvärmda och fuktiga luften närmast marken stiger upp mot den kallare skyn på grund av sin lägre densitet. Ju varmare det är desto mer vattenånga kan luften innehålla. Detta resulterar i att när den varma luften kyls ner med stigande höjd så omvandlas ångan till stora vattendroppar, som med hög hastighet och intensitet faller ner till marken i form av kraftigt regn.
Oväder, inte minst åskoväder, kan ju vara magnifika skådespel för både ögat och örat med unika ljus- och ljudfenomen som vi kan studera ifrån våra fönster i realtid.
Men åskregnet, eller konvektionsregnet, kan också medföra en rad allvarliga hot och problem som är svåra att skydda sig emot. Till skillnad mot andra regnsorter så kännetecknas konvektionsregnet av att det faller hårt och under en jämförelsevis kort tid och på en liten yta – något som kan leda till livshotande översvämningar, rasrisker, att grödor och odlingar förstörs och att tillgången till rent vatten påverkas.
1800-talfysiker inspirerar dagens hydrologer
Ett intressant och viktigt fenomen att studera för dagens forskare, i tider av global uppvärmning, är hur olika sorters regn påverkas av stigande temperaturer. För att undersöka detta använder hydrologer sig av Clausius-Clapeyron-ekvationen, vilken bygger på termodynamiska* upptäckter av två framstående fysiker som var verksamma på 1800-talet.
Med hjälp av Clausius-Clapeyron-ekvationen kan förändringar studeras när det gäller regnskurars intensitet kopplat till olika temperatur. Vad forskarna har kunnat se är att den konvektiva nederbörden intensifieras mycket snabbare än andra regn vid stigande temperaturer.
Stora vidsträckta regn har en begränsad vattentillgång, enligt termodynamiska principer som de beskrivits av 1800-talsfysikerna. Konvektionsregnet däremot kan ”stjäla” vattenånga från ett större område, genom att regnmolnet här fungerar som en sorts dammsugare - för att sedan stjälpa allt vatten över ett begränsat område.
Vad säger forskningen - skall vi vara oroliga för fler skyfall?
Att åskregn och skyfall tenderar att intensifieras vid ökade temperaturer finns det stark vetenskaplig evidens för. Men är detta detsamma som att vi kommer att se fler skyfall framöver? Inte nödvändigtvis, men mycket talar för detta. Beräkningar som SMHIs hydrologer gjort indikerar att de kraftiga konvektiva regnen kommer att öka i styrka med 20-40% i Sverige till nästa sekelskifte och troligtvis blir dessutom mer vanligt förekommande. Mycket av regnets utveckling handlar förstås om hur vi lyckas hantera den globala uppvärmningen. I ett varmare klimat skapas mer vattenånga, vilket ger förutsättningar för kraftigare nederbörd, med oönskade och farliga konsekvenser. Men för att kunna göra mer robusta analyser om regnets utveckling, inte minst på global nivå, behöver forskningen ta olika kliv framåt. Forskningsinstitut behöver ”öppna” och dela sina data. Beräkningsmodeller behöver utvecklas, standardiseras och samtidigt kunna anpassas för olika regionala skillnader.
Tillbaka till Majestix. Att himlen skulle trilla ner över våra huvuden, imorgon eller i nästa månad, låter föga troligt. Dock gör vi klokt i att fästa blicken på morgondagen för att kunna förstå de olika scenarier som kan uppstå. Inte för att, som Majestix, tänka i ödesmättade domedagsprofetior - utan för att bättre skydda oss mot skyfall och säkra en ljusare framtid med färre orosmoln.
Mattias Fyhr (Origo Consulting) – skribent, föreläsare och verksamhetsutvecklare som ofta använder humaniora och humanistiska metoder (tex. skönlitteratur, foto, film) för engagemang och diskussioner.