Spirande vår- och sommarkänslor i påsk

En av årets största högtider, påsken, står för dörren med god mat och påskägg i allehanda former. Även om vädret till midsommar och jul ses som viktigare för helgfirarna är vädret under påsken inte oväsentligt för alla de som är lediga. I år är påsken dessutom mycket sen varför förväntningarna på påskvädret sannolikt är större än de år då påsken infaller tidigt. Hur påskvädret varit under 2000-talet kan den intresserade läsa om i arikeln "Påskväder". 

Högtrycksväder med sol och värme i söder inleder påsken

Inledningen av påskhelgen bjuder på sol i främst landets södra delar där ett för årstiden mäktigt högtryck just nu håller ställningarna (se Sverkers inlägg "Mäktigt aprilhögtryck men inget rekord"). I norr väntas molnen rulla in från väster och där ser påskhelgen i allmänhet ut att bli ostadigare. Det för årstiden varma vädret väntas medföra att den meteorologiska våren nu kommer att etablera sig alltmer över Norrland. I nordvästra Dalarna är våren just nu drygt 1 vecka försenad och inom ett litet område i södra Hälsingland drygt 2 veckor senare än normalt. Vårens framfart följs på årstidskartan.

Chans på meteorologisk sommar någonstans i söder under påskhelgen?

Utifrån den senaste prognosen ser det ut att bli såpass varmt att sommartemperaturer kan komma att dyka upp på årstidskartan. För att meteorologisk sommar enligt SMHI skall anses råda krävs att dygnsmedeltemperaturen är minst 10,0° under fem dygn i följd. Givet att prognosen håller är det inte uteslutet att vi kan komma att få se den meteorologiska sommaren anlända någonstans i södra Sverige under påskhelgen. Hur det blir med den saken återstår att se. Om den meteorologiska sommaren anländer kommer vi att rapportera om det efter påskhelgen.

Kuriosa 1: Extremt kall påskhelg i Stockholm 1853

Påskhelgen 1853 får för Stockholms del ses som den allra kallaste över huvud taget. Då inföll påsken enligt uppgift från den 24 till den 28 mars. Inledningen på skärtorsdagen den 24 var sällsynt bister. Vid Observatoriekullen avlästes temperaturen på morgonen till -18,0° och vid avläsningen mitt på dagen var det -7,5°. Långfredagen den 25 var ännu kallare och klockan 07 på morgonen var det hela -20,0°. Vid mätningen på dagen klockan 14 var det -10,4°. Påskaftonen den 26 noterades -18,0° igen vid morgonavläsningen. Det började nu långsamt bli mildare men fortfarande var det väl på minussidan. Även påskdagen den 27 bjöd på tvåsiffrigt minus på morgonen men mitt på dagen var det "bara" strax under nollan. Påskhelgen 1853 avslutades med att temperaturen till lunchtid på annandag påsk lyckades kravla sig över nollstrecket. 

Det är värt att notera att senaste gången vi uppmätte -20° eller lägre i mars vid Observatoriekullen var under den sällsynt bistra marsmånaden krigsåret 1942. År 1853 fanns ingen maximi- eller minimitermometer vid Observatoriekullen i Stockholm varför vi aldrig kommer att få veta exakt hur kallt det var under påskhelgen. Först år 1859 påbörjades mätningar med maximi- och minimitermometer i Stockholm. 

En annan osedanligt kall påskhelg i Stockholm ägde rum 1785 med som lägst -15,0° på påskdagen och annandag påsk den 27-28 mars.

Kuriosa 2: Extrema snödjup påsken 1951 i Dalsland, Värmland, norra Västergötland och södra Närke

Påskhelgen 1951 är med största sannolikhet den allra snörikaste som observerats i Dalsland, Värmland, norra Västergötland och Närke. På långfredagen den 23 mars uppmättes 144 cm i Ödskölt i Dalsland, på påskaftonen den 24 var det 160 cm i Krakstad och 170 cm i Blåbärskullen, båda belägna i Värmland. I södra Närke i Tivedsskogarna hade Sörbytorp 126 cm snö den 24-26 mars medan slutligen Tolsgården i nordligaste Västergötland söder om Finnerödja noterade 128 cm på annandag påsk den 26. Noterbart är att Götalands absolut största snödjup är 146 cm uppmätt i Ödskölt den 27 mars.

Glad Påsk! :)

//Misha