Säsongens första nationella isdygn?

Under torsdag förmiddag den 4 januari sjönk temperaturen slutligen under 0°C vid samtliga SMHIs mätstationer. Därmed är nu hela landet i frysboxen. Då prognosen utlovar bistert kallt vinterväder i hela landet veckan ut kan vi komma att få säsongens första nationella isdygn.

Definitionen för ett nationellt isdygn är att maximitemperaturen under ett dygn från klockan 19 till 19 påföljande dygn är -0,1° eller lägre vid samtliga SMHIs mätstationer i Sverige. Det första dygn som i så fall kan komma ifråga för detta är fredagen den 5 januari. 

Vad är isdygn och frostdygn?

Få eller inga nationella isdygn senaste åren

Fyra av de fem senaste vintrarna, 2023, 2022, 2020 och 2019 förekom inga nationella isdygn. Under vintern 2021 observerades fyra isdygn nationellt. För normalperioden 1991-2020 var antalet nationella isdygn 2,6 medan det för referensnormalperioden 1961-1990 var 5,9. Under de milda eller mycket milda vintrarna 1988-1993 förekom inte ett enda nationellt isdygn. Flest nationella isdygn, 25 stycken, observerades under den mycket stränga vintern 1984/1985 följt av 22 stycken vintern 1969/1970 som även den var mycket kall. 

Antal nationella isdygn 1944/45 - 2022/23. Referensperiod 1960/61 - 1989/90.
Antal nationella isdygn 1944/45 - 2022/23. Referensperiod 1960/61 - 1989/90. Illustration SMHI Förstora Bild

Nationella isdygn vanligast kring mitten av februari

Nationella isdygn inträffar vanligen under januari och februari då det är som kallast. En kuriositet i sammanhanget är dock att frekvensen av de nationella isdygnen under perioden 1945-2023 haft ett bimodalt maximum kring den 7-8 januari, just ett av de tre datum, 5-7 januari, som nu ser ut att kunna få nationella isdygn.

Ett bimodalt maximum innebär att det finns två maximum. Från nedanstående figur över frekvensen under olika dygn ser vi att ett andra mer utpräglat maximum återfinns i februari.

Antal nationella isdygn under olika dygn under vintrarna 1944/45 - 2022/23.
Antal nationella isdygn under olika dygn under vintrarna 1944/45 - 2022/23. Illustration SMHI Förstora Bild

Inget känt nationellt isdygn på skottdagen

Förekomsten av nationella isdygn har utifrån de digitaliserade värdena inträffat varje dag från julafton och ända fram till den 28 februari. Lustigt nog har inget nationellt isdygn ännu inträffat på skottdagen den 29 februari, åtminstone inte som vi känner till.

Kallaste kända isdygnet från 1987, 1966 och 1893

Om vi vänder oss från de nationella isdygnen och istället enbart tittar på stationsnivå finner vi att det är ovanligt att maximitemperaturen för temperaturdygnet 19-19 håller sig under -40°. Till denna exklusiva skara av stationer hör nu även Kvikkjokk-Årrenjarka där temperaturen den 4 januari som högst nådde -42,3°. Detta är den lägsta maximitemperatur som observerats för Kvikkjokk-Årrenjarka under de 107 år som mätningar med maximitermometer gjorts. Det tidigare rekordet var -37,4° från februari 2012. Temperaturmätningar i Kvikkjokk inleddes hösten 1887 men maximitermometer dröjde till 1917.

Utifrån digitaliserade data är den lägsta kända maximitemperatur som observerats för en station -43,1° från den numera nedlagda stationen Storsjö-Kapell i Härjedalen den 10 januari 1987. Därefter följer -43,0° från Karesuando den 13 januari 1893 och Naimakka den 2 februari 1966. Så Kvikkjokk-Årrenjarkas maxvärde på -42,3° är ytterst imponerande och ett av de allra lägsta som observerats i svensk väderhistoria!

Även Jäckvik i mellersta Lapplandsfjällen hamnade i skaran av stationer med maximitemperatur på under -40°. Där var det som varmast -41,5°. För den period som digitaliserade data över maximitemperatur finns för Jäckvik, från 1939 och framåt, var den tidigare lägsta maximitemperaturen -38,0° från den 10 januari 1965. Temperaturen i Jäckvik började dock mätas redan 1921.

För Naimakkas del är det tredje gången som temperaturen inte når över -40° under ett temperaturdygn. Som högst under torsdagen var det -41,3° där. Utöver den 2 februari 1966 inträffade detta även den 27 januari 1999 då det som mest var -41,6°.

Plusgrader på väg till Norrland efter veckoslutet

Den mest extrema kylan i norra Norrland har nu börjat lindras. Den lägsta uppmätta temperaturen är preliminärt -43,8° från Naimakka den 4 januari. Den allra lägsta temperatur som uppmätts vid en SMHI-station under en januarimånad är -49,0° i Karesuando den 27 januari 1999 och på nyårsnatten den 1 januari 1951 i Vuoggatjålme, båda stationerna i Lappland. Det absoluta svenska köldrekordet på -52,6° uppmättes den 2 februari i Vuoggatjålme.

Lägsta temperaturer i januari

Samtidigt som det nu efterhand blir bistert kallt även i södra Sverige är mildare luft på väg in över Norrland efter Trettonhelgen. Till på måndag den 8 januari letar sig mildluften in över en stor del av landets norra halva och det kan då lokalt bli plusgrader i Norrland. Än mildare ser det ut att kunna bli på tisdag den 9 januari. Då kan temperaturen möjligen kortvarigt nå upp till som mest +5° i östra Norrland. 

//Misha