Hur fördelar sig nederbördsrekorden i tiden?

I höstas undersökte jag om det är någon skillnad mellan hur värmerekorden och köldrekorden fördelar sig i tiden. Nu följer jag upp med en jämförelse av rekord för blötaste respektive torraste månad.

Underlag för bedömningen är den tabell med 100 av våra längsta mätserier som publiceras i vår översikt Månadens väder. Där finns rekord för högsta/lägsta månads- och årsnederbörd omfattande tiden 1901-2019. Alla stationer har dock inte mätt hela perioden.

Ladda hem statistik för aktuell eller valfri månad/år

Det visar sig att hälften av alla rekord för största nederbörd ligger efter 1985, medan hälften av alla rekord för minsta nederbörd ligger efter 1968. Det vill säga en förskjutning i tiden på 17 år.

Månadsmedeltemperaturen

Enligt mitt tidigare blogginlägg om temperaturrekord så var det ännu större förskjutning när det gäller rekord för månadsmedeltemperatur. Där ligger hälften av alla värmerekord från år 2000 eller senare. När det gäller köldrekord ligger däremot hälften före 1965 och hälften efter.

Är det vanligare med värmerekord än köldrekord numera?

Nederbördsstationen i Mollsjönäs
Nederbördsstationen i Mollsjönäs den 11 april 2018. Foto SMHI Förstora Bild

Stationen i Mollsjönäs cirka 15 km nordost om Göteborg innehar det svenska rekordet för största årsnederbörd med 1865,9 mm år 2008.

Vad borde vi vänta utifrån klimatförändringarna?

En varm atmosfär kan innehålla mer vattenånga än en kall atmosfär. Därför finns det inget som motsäger att blöta månader blir vanligare i ett varmare klimat.

Men det räcker inte bara med vattenånga utan det måste vara en luftströmning och andra atmosfäriska förhållanden som utlöser nederbörden. Så sambanden är rätt komplicerade.

Nederbördsmängden handlar dessutom endast om hur mycket vatten som faller ner ur molnen. När man talar om den totala vattenbalansen tar man hänsyn även till avdunstning, avrinning m.m.

Sverker Hellström