Har det i takt med ett varmare klimat blivit vanligare med värmerekord än köldrekord? Eller är fördelningen över tid oförändrad? Jag har tittat på rekordstatistiken för hundra stationer med våra längsta mätserier. Den visar bland annat att hälften av alla rekord för högsta månadsmedeltemperatur har noterats sedan millennieskiftet.
I Månadens väder publiceras varje månad en tabell med hundra stationer som svarar för de flesta av våra längsta och viktigaste mätserier. Om man sorterar rekorden för dessa stationer månadsvis så får man således 1200 värmerekord och 1200 köldrekord.
Ladda hem statistik för aktuell eller valfri månad/år
Hälften av alla värmerekord är satta 1993 eller tidigare och hälften är satta 1993 eller senare. Det vill säga medianåret för de svenska värmerekorden är 1993.
När det gäller köldrekord är hälften noterade 1966 eller tidigare och den andra hälften 1966 eller senare. För köldrekorden har vi alltså medianåret 1966.
Det här gäller rekord för absolut lägsta och högsta temperatur per månad. Då kan tillfälligheter spela in och man kan ibland få något enskilt mycket varmt dygn under en i övrigt kall månad och vice versa.
Om man i stället tittar på rekord för månadsmedeltemperatur får man en viss filtrering och ett i någon mening mer robust klimatologiskt resultat.
Rekord för månadsmedeltemperatur
När det gäller rekord för högsta månadsmedeltemperatur är medianåret 2000. Det vill säga hälften av alla rekord har noterats det här århundradet.
För rekord för lägsta månadsmedeltemperatur är medianåret 1965.
I det här blogginlägget har jag nöjt mig med en enkel kronologisk sortering av de olika stationernas köld- och värmerekord. Jag gör ingen ansats att försöka förklara eller värdera skillnaderna mellan köldrekordens och värmerekordens fördelning i tiden.
Sverker Hellström