I mitt tidigare inlägg tog jag upp den ovanligt klena snösäsongen i delar av södra Sverige. Nu ska det istället handla om de för årstiden extremt stora snödjupen som förekommer i delar av fjällvärlden just nu. Dessutom tar jag upp några stationer öster om fjällvärlden som tidigare i år haft ovanligt stora snödjup.
218 cm snö i Katterjåkk den 15 maj
Det är nog många som längtar efter sol, sommar, värme och semester detta år. För den som i stället föredrar en lång snösäsong är Riksgränsfjällen fortfarande ett bra alternativ. Fredagen den 15 maj uppmättes hela 218 cm snö i Katterjåkk i Lappland vilket är det tredje största snödjup som observerats i Sverige i maj månad. Det svenska snödjupsrekordet för maj är 223 cm och uppmättes i Riksgränsen den 6 maj 1929. På andra plats kommer ett snödjup på 219 cm i Katterjåkk från den 4-5 maj 1997. Ett lika stort snödjup som i år uppmättes den 1 maj 1906 i Riksgränsen.
Till på fredag morgon den 22 maj hade snödjupet i Katterjåkk sjunkit ihop lite till 207 cm. Sedan regelbundna snödjupsmätningar inleddes i Sverige säsongen 1904/1905 har det utifrån vad vi vet inte inträffat att någon station i landet haft mer än 200 cm snö under andra halvan av maj. Det närmaste vi kommer är de 200 cm som uppmättes i Katterjåkk den 14 maj år 2000. Tisdagen den 26 maj hade snödjupet sjunkit ytterligare och uppmättes då till 188 cm.
Svenska junirekordet i farozonen?
Om sex dagar skriver vi den 1 juni i almanackan. Beroende på hur vädret blir de avslutande dygnen av maj kan det svenska snödjupsrekordet för junivara i farozonen. Rekordsnödjupet för juni är mer än 100 år gammalt. Den 1 juni 1906 uppmätte Riksgränsen hela 164 cm. I modern tid är det största junisnödjupet i Sverige de 158 cm som uppmättes i Katterjåkk den 1 juni 1997. Detta är det tredje största snödjupet som observerats i juni i landet.
Hur länge kan snön ligga kvar i Katterjåkk?
Något som många, främst de boende i Riksgränsfjällen, lär fundera över är hur länge snön kan komma att ligga kvar. Låt oss titta på hur det såg ut i Katterjåkk 2000, 1997 och 1993 samt för Riksgränsen 1929 och 1906. Samtliga dessa år förekom det mycket stora snödjup i maj i Riksgränsfjällen. Allra längst väntan på att all snö skulle smälta undan var det 1929. Först den 17 juli 1929 rapporterades inget mätbart snödjup från Riksgränsen. 1997 dröjde det till den 29 juni innan Katterjåkk inte längre rapporterade något mätbart snödjup.
Storlien har också rekordstort snödjup för årstiden
Även i Storlien-Storvallen i Jämtland är snödjupet extremt stort för årstiden. På Norges nationaldag den 17 maj uppmättes 145 cm i Storlien vilket till den 22 hade sjunkit ihop till 125 cm. Utifrån de data som finns digitaliserade från 1945 och framåt är det största snödjup som observerats under andra halvan av maj i södra Norrland de 122 cm som uppmättes i Leipikvattnet i norra Jämtland den 16 maj 1993.
Storliens största snödjup den gångna säsongen uppmättes den 13 april 2020 då snödjupet var 185 cm där. I Storlien finns kontinuerliga snödjupsmätningar från 1924 och framåt. Sedan dess är det bara säsongerna 1976 (232 cm), 2000 (212 cm) och 1997 (206 cm) som haft större snödjup. Före 1924 finns i nuläget luckor hos de digitaliserade data men vi vet att det var större snödjup i Storlien både 1913 (210 cm) och 1911 (193 cm). Således har det vid åtminstone sex säsonger varit större maximisnödjup i Storlien än vad årets säsong mäktat med.
Andra stationer med mycket snö i år
Även utanför fjällen har det lokalt i norra Norrland varit ovanligt stora snödjup den gångna säsongen.
I Karesuando (startår 1905) i nordligaste Lappland var det ihop med 1997 den näst snörikaste säsongen efter 1993. I år uppmättes som mest 100 cm. Rekordet från 1993 är på 104 cm. Avbrott i snödjupsmätningarna förekom dock åren 2013-2018. Före säsongen 1907 förekom endast enstaka snödjupsmätningar varför det verkliga maximisnödjupet kan ha varit större.
I Saittarova i Norrbotten uppmätte man den 11 mars ett snötäcke på hela 113 cm. Den tidigare toppnoteringen på 112 cm var från den 13 mars 2018. Före 2004 skedde snödjupsmätningarna inte på daglig basis varför större snödjup kan ha missats. Stationen upprättades i januari 1931 men digitaliserade data saknas dock ännu före 1945 varför det kan ha förekommit ytterligare något större snödjupsvärde under dessa år.
I Övre Soppero i norra Lappland uppmättes som mest 100 cm den gångna säsongen. Utifrån de data som finns digitaliserade från 1945 och framåt är detta det sjätte största snödjupet som observerats där. Toppnoteringen på 126 cm är från säsongen 1967. Stationen upprättades i juni 1937 men digitaliserade data saknas dock ännu före 1945 varför det kan ha förekommit ytterligare något större snödjupsvärde under dessa år. Därtill har stationen inte haft dagliga snödjupsmätningar sedan den upprättades.
Stationen i Korsvattnet översnöad
En av SMHIs stationer som drabbats av det idoga snöandet i vinter är Korsvattnet (717 möh) i Offerdalsfjällen i Jämtland. Stationen snöade bokstavligt talat mer eller mindre igen tidigare i vinter vilket sedan dess påverkat datakvaliteten. Det föll omkring 400 mm, huvudsakligen i form av snö, i smält form under december, januari och februari. Framåt slutet av april kunde vi emellertid se att vindmätaren som sitter på 10 meters höjd levererade data av godkänd kvalité. Stationen har nu i dagarna kommit igång igen i takt med att snön smält undan där.
