I år inleddes september med rätt kyligt och torrt väder följt av höstrusk i mitten av månaden. Annat var det för 75 år sedan 1947. Den varma och soliga sommaren som tjuvstartat redan i maj ville inte ge sig trots att almanackan sedan ett par veckor visat september.
Jag har i ett par tidigare blogginlägg vänt 75 år tillbaka i tiden till den soliga och varma sommaren 1947.
Den torra och soliga majmånaden 1947
Det svenska värmerekordet fyller 75 år
Värmen i Målilla 1947 och 2022
Sedan Målilla i Småland uppnått 38,0° den 29 juni 1947 och tangerat det ännu gällande svenska värmerekordet, så bröts värmen på ett dramatiskt sätt i början av juli. Den 5 juli inträffade en av de få kända trombolyckorna med dödlig utgång i Sverige.
Tromb i juli 1947 med dödlig utgång
Men sedan kom sommaren tillbaka och i augusti var det fråga om nya värmerekord. Det ännu gällande norrländska värmerekordet för augusti noterades den 16 augusti 1947 med 34,6° i Fränsta-Emnäs i Medelpad. Samma dag hade Bölestrand 33,8°, vilket är värmerekord för augusti för landskapet Jämtland.
Värmen ville inte ge med sig bara för att man kommit in i september. Så pass sent som den 16 september 1947 var det tre stationer i Skåne och Halland som rapporterade temperaturer mellan 30-32 grader. De stationerna hade dock inte tillräckligt bra strålningsskydd för att godkännas som svenskt rekord.
Men 29,0° vid Visby flygplats och 28,2° i Kalmar nästa dag den 17 september är rekord som står sig än idag.
Det var först i samband med ett nedsvep av kalla nordvästliga vindar den 29 september som det kändes som att sommaren definitivt gett upp. Så här skrev man i vår månadsöversikt för september 1947 "....och först i och med detta kalluftsinbrott kan den osedvanligt långa sommaren sägas vara slut".
Den varma sommaren togs väl emot
Min mamma har berättat hur glad hon var över den varma sommaren 1947. På den tiden var det snarast hotet om en ny istid som det talades om och de kalla krigsvintrarna var ännu i ganska färskt minne.
Men med en sådan sommar som 1947 kunde väl inte istiden stå för dörren i första taget! På den tiden kunde även meteorologer betrakta stigande temperaturer som något enbart gott och oförblommerat kalla detta för en klimatförbättring.
Hur blev den följande vintern?
Vad var det för vinter som följde på en sådan sommar?
Svaret är att vintern 1947/1948 inte har satt några djupare spår i svensk väderhistoria. Medeltemperaturen och den sammanlagda nederbörden för landet som helhet låg nära normalvärdena.
Däremot var det en bra snösäsong för den som tycker om den vita varan. Från slutet av december var största delen av landet snötäckt. I månadsöversikten för januari 1948 skriver man att "...snötäcket under månaden varit ovanligt mäktigt i hela landet".
I februari och framför allt i mars började sedan snötäcket smälta av i södra Sverige. I mars 1948 sattes för övrigt en del värmerekord i Norrland som står sig än idag.
Sverker Hellström