Sammanfattning
Under expeditionen, som ingår i det svenska pelagiala övervakningsprogrammet, besöktes Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Egentliga Östersjön. I Egentliga Östersjön genomfördes vinterkartering av närsalter.
I de norra och västra delarna av Egentliga Östersjön uppmättes svavelväte från omkring 80 m djup och ned till botten. I Östra Gotlandsbassängen från BY15 och söderut syntes spår av att mindre inflöde med något varmare vatten än omgivande och låga koncentrationer av syre (<0,5 ml/l) kring 100-115 m. Från stationen BY9 Klaipeda och söderut uppmättes inget svavelväte i bottenvattnet. Vid BCSIII-10 i sydöst uppmättes inget svavelväte men syret var <0,1 ml/l vid botten. I Bornholmsbassängen och Hanöbukten var det syresatt hela vägen till botten men koncentrationerna var <2ml/l från 80 m djup. Ingen syrebrist uppmättes i Arkonabassängen där syrehalten var >4 ml/l i hela profilen.
Närsalterna i Kattegatt låg på ovanlig låga nivåer, vilket de även gjorde i januari. Halterna var inte lika låga i Skagerrak, men i båda havsområdena verkar växtplankton produktionen har startat för säsongen, vilket är ovanligt tidigt. I Egentliga Östersjön där vinterkartering av närsalter utfördes var koncentrationen av kisel över normal i ytvattnet i nästan hela havsområdet medan koncentrationen av DIN och fosfat var lägre än normalt i de sydligaste delarna av Egentliga Östersjön, vilket kan tyda på att produktionen av växtplankton är på väg att ta fart även här.
Ytvattentemperaturen låg mellan 2-5℃, kallast i de norra delarna av Egentliga Östersjön och varmast i Skagerrak. Temperaturen var något över normalt för stationerna i Östra Gotlandsbassängen, Öresund och vid P2 i Skagerrak. Salthalten i ytvattnet var något högre än normalt i delar av Östra Gotlandsbassängen, Öresund och Skagerrak. I Skagerrak och Kattegatt låg ett språngskikt på mellan 10-20 m med kallare vintervatten vid ytan. I Östersjön låg salthaltssprångskiktet som normalt på omkring 60 m.