Vad gör SMHI på havsmiljöområdet?

Hav och kust är ofta i fokus som en fri resurs för rekreation och för transporter. Ett förhållande som de flesta tar för givet. Men havet är en ändlig resurs och uttaget måste ske i balans med havets återhämtningsförmåga.

Aktuell data, prognoser och scenarier

En hållbar miljö- och klimatutveckling utgör grundförutsättningarna för ett uthålligt bruk av havet och dess resurser. En annan förutsättning är att samhället aktivt planlägger hur de marina resurserna bör användas. Att skapa ett samhälle som inte påverkar vattenmiljön negativt är idag en mycket aktuell fråga. Att återskapa en god vattenmiljö i kust och hav ger samhället ekonomiska vinster i form av uthållig turism, säker tillgång till säkra livsmedel, säkra och mindre miljöpåverkande transporter och möjligheter att bo kustnära i allt större utsträckning.

SMHI förser den enskilda människan, myndigheter, forskare och det internationella samfundet med data, prognoser, scenarier och aktuell information om hav och kust. Ofta sker detta i samverkan med andra myndigheter som Havs- och Vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Kustbevakningen och Sjöfartsverket.

SMHIs roll som myndighet

SMHI har ett sektorsansvar för meteorologi, hydrologi och oceanografi, vilket innebär att SMHI är förvaltningsmyndighet för oceanografiska frågor och skall driva en oceanografisk tjänst. För att klara dessa mål över tid och samtidigt anpassa verksamheten efter aktuella frågeställningar deltar myndigheten i EU:s havsmiljöarbete och inte minst i arbetet med de marina konventionerna HELCOM och OSPAR. Verksamheten styrs dessutom av de nationella Miljömålen fastställda av riksdagen och av EU:s direktiv för hav och kust genom Vattendirektivet och Marina strategidirektivet.

Vad styr havsmiljöarbetet?

Förvaltningen omfattar insamling av data för tillstånden i haven runt Sverige, utfärda varningar och bistå samhället med information och underlag. För att få bästa möjliga kvalité och tillgång på data, kunskap och kompetens samarbetar SMHI med andra myndigheter inom landet så väl som i angränsade länder. Speciellt viktigt är samarbetet inom Europeiska Unionen, då angränsande länder styrs av samma regelverk som Sverige. Nästan alla länder runt Västerhavet och Östersjön är med i unionen.

Vårt unika hav

Kust och hav känner inte av några gränser. Ett vattenpaket kan i princip snurra runt i Östersjön under ca 25 år och under tiden påverkas av många länders vatten, innan det så småningom lämnar Östersjön. Östersjöns avrinningsområde är ca 4 gånger större än havet självt, vilket gör landpåverkan till den viktigaste komponenten där åtgärder behöver planeras och genomföras. Det är därför synnerligen viktigt att länderna koordinerar sina åtgärder för att nå kostnadseffektivitet.

Vattenutbytet med Västerhavet är en grundläggande faktor som påverkar Östersjöns tillstånd samtidigt som det präglar Östersjön som ett unikt område klassat som världens största bräckvattenområde. Det är varken ett hav eller en insjö men en blandning av båda med en speciell biologisk mångfald karaktäriserad av få arter med stora populationer. Västerhavet å andra sidan är en del av Nordsjön men präglas av det utflödande Östersjövattnet. Västerhavet och Östersjön är således ett integrerat vattensystem.

Miljömålen för hav och kust kräver att data och underlag inte bara omfattar tillståndet utan också information om belastningen från land och från luften. Ansvaret för data av relevans för havsmiljön omfattar således en mängd uppgifter, verktyg och grundläggande data som ofta kommer från SMHI:s andra förvaltningsområden - meteorologi och hydrologi. Speciellt är kopplingen till

central.

SMHIs marina miljöövervakning

En stor del av Sveriges marina miljöövervakning utförs av SMHI i samverkan med Havs- och Vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Länsstyrelser och Vattenvårdsförbund. Verksamheten är ackrediterad enligt SWEDAC och analyser görs ombord på fartyg och i SMHIs laboratorium. Mätningarna utgör en del av det svenska bidraget till havsmiljökonventionerna HELCOM och OSPAR samt används av svensk och internationell forskning, kommuner och länsstyrelser.

SMHI driver också automatiska mätsystem vars främsta uppgift är att leverera data i nära realtid. Data används för att förbättra prognosernas tillförlitlighet och ge grundläggande information om klimat och miljö. Vattenståndsstationer längs kusten, mätbojar till havs, kontinuerliga mätningar från fartyg under gång och satellitdata är något som SMHI driver och utvecklar. Samverkan med Sjöfartsverket är viktigt för att få kostnadseffektivitet mellan myndigheterna samt tillräcklig täckning av oceanografiska observationer. Liknande samverkan om datautbyte sker med andra länders myndigheter genom Baltic Operational Oceanographic System (BOOS),  North-West Shelf Operational Oceanographic System (NOOS).

Vattenhämtare
Vattenhämtare

Hur används informationen?

Datafångsten utgör en integrerad del av ansvaret för data av relevans för havsmiljön. Modeller används vid beräkningar av kostnadseffektiva åtgärder. Havsmiljödata används för att förbättra modellverktygens tillförlitlighet och uppföljning av genomförda åtgärders verkan.

Med hjälp av dessa data producerar SMHI information för experter och allmänhet i form av månatliga rapporter om tillståndet, årsrapporter Rapportarkiv och indikatorer  för kritiska parametrar som mått på övergödningen av haven.

I samverkan med Naturvårdsverket tillhandahåller SMHI havsmiljödata för användare. Data kan hämtas på en webbtjänst Swedodc och är därmed tillgängliga alla tider på dygnet året runt. SMHIs policy för data förespråkar fri visibilitet och tillgänglighet på Internet. En tjänst som ständigt utvecklas med ny teknik och nya dataset.

Prognoser och varningar

Havsmiljöarbetet på SMHI omfattas också av att kunna ge information, i nära realtid och i form av prognoser, om spridning och omsättning av utsläpp till vatten.

Havsmiljöarbetet omfattar också Varningstjänst Havsobservationer för höga och låga vattenstånd samt information om vågor och kraftiga algblomningar . Till hjälp för varningar används både observationer och prognosberäkningar OceanWeb.

Spåra oljeläckage

Vår mest avancerade tjänst är den där oljespill som sker i hav och kust kan spåras var det transporteras av vind och strömmar. Användare kan över Internet starta prognoser av ett oljespill och på sin lokala skärm få en prognos var oljan går på land eller var den kan spåras för att tas upp. Tjänsten utvecklas i nära samarbete med Kustbevakningen och Myndigheten för Säkerhet och Beredskap. Den webbaserade tjänsten heter  (STW) och är ett bidrag från Sverige till HELCOM:s miljöarbete med att bekämpa oljespill till sjöss och kan användas av samtliga medlemsländer.

Prognosverktyg

Det blir alltmer viktigt att integrera mätdata med modellverktyg för att åstadkomma bästa tänkbara resultat. Modellerna ger geografiskt heltäckande information kontinuerligt över tid medan mätdata integrerade i modellberäkningarna visar osäkerheten i resultaten. Att förstå och påvisa osäkerheter i miljöscenarier och prognoser kommer att vara nyckelbegrepp för hur förvaltningen av hav och kust kan optimeras.

Inom SMHIs forskning utvecklas beräkningsverktyg för myndighetens och samhällets behov. Ett centralt område är att få beräkningsmodeller som både kan hantera klimat- och havsmiljöscenarier, eftersom ett förändrat klimat kan påverka samhällets åtgärdsplaner för bättre havsmiljö. Klimat och miljö är således kopplade och beror av varandra i ett integrerat kretslopp. Att ta fram åtgärder för havsmiljön som är klimatneutrala är nödvändigt. Här menas då att ett förändrat klimat måste tas med i beräkningen när samhället avgör vilka och hur stora åtgärder som skall till för att förbättra miljön i kust och hav. För att få fram så hög kvalité som möjligt i modellprognoserna behövs också kunskap tas fram om kritiska processer för fysikaliska och biogeokemiska kretslopp och att integrera observationer i prognos och scenarier.