Slutgiltiga normalvärden publicerade

Nu finns granskade och slutgiltiga normalvärden för temperatur och nederbörd publicerade på SMHIs webbsida. Normalvärdena beskriver det genomsnittliga klimatet på en plats för en given tidsperiod. Normalvärdena kan också användas för att jämföra klimatet mellan olika platser eller hur klimatet har förändrats med tiden på en och samma plats.

Från och med 2021 gick SMHI liksom alla medlemmar i World Meteorological Organization (WMO) över till den nya normalperioden 1991–2020 för att beskriva dagens klimat.

I början av 2021 genomgick den observationsdata som hämtats in i slutet av 2020 en rutinmässig granskning som görs löpande av SMHI. När denna kvalitetskontroll var klar beräknades och publicerades de slutgiltiga normalvärdena för perioden 1991–2020.

Liten skillnad mellan preliminära och slutgiltiga normalvärden

Preliminära normalvärden för normalperioden 1991–2020 presenterades i början av 2021. 

– För att så snabbt som möjligt ge användare i samhället tillgång till de nya normalvärdena presenterade SMHI preliminära värden. De slutgiltiga värdena skiljer sig endast marginellt från de preliminära. Det kan vara något enstaka värde för någon enskild station som justerats, säger Erik Engström.

Fler normalvärden för historiska perioder

Under året har SMHI dessutom beräknat nya uppdaterade värden för de fyra senaste överlappande 30-års normalperioderna: 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020. Även dessa är nu publicerade.

Omräkningen har gjorts för att det nu finns bättre underlag för att beräkningarna ska bli så bra som möjligt. Många historiska observationsdata har digitaliserats och genom att räkna om de tidigare normalperioderna med samma metod som den nya normalperioden, kan dessa perioder jämföras bättre med varandra.

Normalvärden är inte bara medelvärden

– De värden som nu är beräknade beskriver bland annat den genomsnittliga temperaturen och nederbörden för månader och år, men också till exempel antal nederbördsdygn med mer än en viss mängd nederbörd, säger Erik Engström, klimatolog på SMHI.

– För att beräkna normalvärden krävs kompletta dataserier. I de fall observationsdata har saknats har luckorna fyllts in med hjälp av ett referensdataset så att normalvärdena har kunnat beräknas.

Val av normalperiod

I det dagliga vädret finns behov av att kunna svara på om en väderhändelse är normal för dagens klimat, och då bör den senaste normalperioden 1991–2020 användas som referens enligt WMO:s rekommendationer. Normalvärden kan också användas för att studera hur klimatet på en plats förändras jämfört med tidigare normalperioder. I dessa studier av klimatförändringen rekommenderar WMO att normalperioden 1961–1990 används som referens.

Kartor och fler parametrar kommer

– Under hösten kommer vi att visualisera värdena i kartformat och presentera dem på SMHIs webbsida. Vår förhoppning är att det ska bli mer användarvänligt och underlätta analyser av klimatet. Vi fortsätter också arbetet med att ta fram normalvärden för andra parametrar än temperatur och nederbörd, avslutar Erik Engström.