SMHIs seminarieserie om klimat

Klimatfrågorna är hetare än någonsin och det är många som vill veta mer om vårt klimat. I SMHIs webbsända seminarieserie delar forskare och experter med sig av sin kunskap inom olika klimatrelaterade områden. 

I augusti 2021 kom rapporten "Den naturvetenskapliga grunden" från FN:s klimatpanel IPCC. Den följdes våren 2022 av ytterligare två delrapporter om "Effekter, anpassning och sårbarhet" samt "Att begränsa klimatförändringarna". 

För att fördjupa kunskapen om klimatförändringen startade SMHI under hösten 2021 en seminarieserie med ett antal fördjupande seminarier inom olika områden. Denna seminarieserie fortsätter under våren 2022. Seminarierna livesänds och spelas också in så att du som är intresserad kan ta del av innehållet i efterhand.

Här finns SMHIs samlingssida för seminarieserien om klimat.

Seminarier våren 2022

my.rec.vc/live/Ze8DzwaE1CDkUhD8

 

10 maj: Rättvisa i klimatanpassningsarbetet

Karin Lundgren Kownacki, Frida Lager, Maria van Berlekom

Karin Lundgren Kownacki, analytiker klimatanpassning i sekretariatet till det Nationella expertrådet för klimatanpassning vid SMHI, Frida Lager, forskare Stockholm Environment Institute och Maria van Berlekom, utredare på Sida.

Under klimatomställningen av samhället kommer samhällsekonomins struktur och innehåll att förändras drastiskt. Under senare år har rättviseaspekter inom klimatanpassningsarbetet lyfts internationellt och i Sverige. Både Nationella expertrådet för klimatanpassnings första rapport, som lanserades 9 februari 2022 och IPCCs rapport Effekter, anpassning och sårbarhet, som lanserades den 28 februari 2022, lyfter att det finns ett stort behov att ta hänsyn till rättviseaspekter i klimatanpassningsarbetet.

  • Betydelsen för Sveriges klimatanpassningsarbete och behov av insatser
  • Vad betyder rättvisetänk för det svenska klimatanpassningsarbetet? Vad har forskningen kommit fram till? Vad händer på EU-nivå?
  • Maria van Berlekom, utredare Sida: Hur kan IPCCs rapport bidra till Sveriges arbete med att stödja utvecklingsländer?

När: Tisdagen den 10 maj kl 14-15
Var: my.rec.vc/live/AkIdyKPoXW9efX8O

13 maj: Klimateffekter i Sverige och multifunktionella lösningar

Erik Kjellström, Timo Persson och Lovisa Lagerblad

Erik Kjellström är professor i klimatologi vid SMHI och medlem i det nationella expertrådet för klimatanpassning. Timo Persson är klimatanpassningssamordnare vid Naturvårdsverket och har projektlett arbetet med att ta fram Sveriges första nationella vägledning om naturbaserade lösningar. Lovisa Lagerblad jobbar som handläggare inom klimatanpassningsfrågor på Naturvårdsverket.

Parallellt med klimatkrisen står samhället inför en annan skenande kris, nämligen förlusten av biologisk mångfald och ekosystem. Samtidigt har en välmående natur en stor förmåga att skydda oss mot negativa konsekvenser av ett förändrat klimat. Genom att arbeta med naturen som ett verktyg i klimatanpassningsarbetet kan vi hantera såväl klimatförändringens effekter, förlusten av biologisk mångfald och en rad andra samhällsutmaningar på samma gång. Under denna föreläsning får du lära dig mer om naturbaserade lösningar i klimatanpassningsarbetet.   

Hur klimat och biologisk mångfald hänger samman – spaningar från IPCCs senaste klimatrapporter

Vad är naturbaserade lösningar och varför är det så viktigt?

Exempel och stöd – hur kan jag komma igång med arbetet?

När: Fredagen den 13 maj kl 10-11
Var: my.rec.vc/live/AkIdyKPoXW9efX8O

19 maj: Livsmedelsförsörjning

Karin Lundgren Kownacki, Per Bodin, Susanne Ekroth

Karin Lundgren Kownacki, analytiker klimatanpassning i sekretariatet till det Nationella expertrådet för klimatanpassning vid SMHI, Per Bodin, Miljömålssamordnare på Jordbruksverket och Susanne Ekroth, Kemist på Livsmedelsverket.

Jordbruket och livsmedelsindustrin är bland de sektorer som förväntas påverkas hårdast av klimatförändringarna globalt, både via korttidsexponering av extrema väderhändelser som torka, skyfall och plötsliga temperaturförändringar men även av längre trender såsom minskad nederbörd och ändrade temperaturer. Sveriges livsmedelsförsörjning är beroende av både svensk och global livsmedelsproduktion. Både Nationella expertrådet för klimatanpassnings första rapport, som lanserades 9 februari 2022 och IPCCs rapport Effekter, anpassning och sårbarhet, som lanserades den 28 februari 2022, lyfter att det finns ett stort behov att klimatanpassa livsmedelsförsörjningens alla led.

  • Betydelsen av för Sveriges klimatanpassningsarbete och behov av insatser
  • Primärproduktion, utmaningar och åtgärder?
  • Livsmedelssäkerhet och försörjning, utmaningar och åtgärder? Dricksvatten.

När: Torsdagen den 19 maj kl 14-15
Var: my.rec.vc/live/AkIdyKPoXW9efX8O

Varför behövs klimatanpassning?

Bild på Karin Hjerpe och Therése Sjöberg

Karin Hjerpe, verksamhetsledare Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI. 
Therése Sjöberg, ledare för sekretariatet till det Nationella expertrådet för klimatanpassning vid SMHI.

Vi befinner oss i en pågående klimatförändring och vi måste jobba både med utsläppsminskning och med anpassning till ett förändrat klimat. Både Nationella expertrådet för klimatanpassnings första rapport, som lanserades 9 februari 2022 och IPCCs rapport Effekter, anpassning och sårbarhet, som lanserades den 28 februari 2022, menar att det nu är dags att handla.

  • Hur ser arbetet med klimatanpassning ut i Sverige?
  • Vem gör vad?
  • Vad är de viktigaste slutsatserna från IPCCs rapport om behovet av klimatanpassning?
  • Vilka är de viktigaste budskapen från det Nationella expertrådet för klimatanpassnings första rapport till regeringen?

Seminariet sändes den 6 april.

Vad är nytt i IPCC:s rapport "Effekter, anpassning och sårbarhet"?

Markku Rummukainen

Markku Rummukainen är klimatrådgivare vid SMHI, IPCC:s nationella kontaktpunkt i Sverige.

IPCC:s rapport "Effekter, anpassning och sårbarhet" publicerades i februari 2022 och behandlar effekterna av klimatförändringar på mänskliga och naturliga system inklusive sårbarheter, samt vilken kapacitet dessa har att anpassa sig till klimatförändringarna. Rapporten visar också på alternativ för att skapa en hållbar framtid för alla genom ett rättvist och integrerat tillvägagångssätt gällande anpassningsinsatser i alla skalor.

Vad är nytt i IPCC:s rapport "Att begränsa klimatförändringen?"

Markku Rummukainen

Markku Rummukainen är klimatrådgivare vid SMHI, IPCC:s nationella kontaktpunkt i Sverige.

IPCC:s  rapport "Att begränsa klimatförändringen" publicerades i april 2022 och utvärderar kunskapsläget avseende vetenskapliga, tekniska, miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter gällande begränsning av klimatförändringen.

Klimatinformation som stöd för samhällets klimatanpassningsarbete

Erik Kjellström

Erik Kjellström är professor i klimatologi vid SMHI och medlem i det nationella expertrådet för klimatanpassning.

Erik tar upp vilken klimatinformation som finns tillgänglig för det svenska samhällets klimatanpassningsarbete, hur informationen kan användas, vilka begränsningar den har och vad som kan förbättras. Han kommer också visa hur det framtida klimatet kan se ut i olika delar av landet.

Är det möjligt att åstadkomma klimatresilient utveckling för alla?

Lisa Schipper, Stockholm Environment Institute/Overseas Development Institute

Lisa Schipper är forskare vid Environmental Change Institute pa Oxford University i Storbritannien och expert på frågor som rör utveckling, fattigdom och anpassning till klimatets förändring. 

 Hon forskar om socio-kulturella aspekter av sårbarhet inför klimathändelser och naturkatastrofer. Andra expertområden rör sambanden mellan anpassning och hållbar utveckling, kopplingen mellan anpassning och riskreduktion liksom vattenresurshantering och anpassning till en klimatförändring.

Lisa är också samordnande huvudförfattare till kapitel 18 i IPCC:s rapport ”Effekter, anpassning och sårbarhet” som kom i februari 2022. Kapitel 18 handlar om Klimatresilienta utvecklingsvägar.

Seminarier hösten 2021

Hur arbetar FN:s klimatpanel IPCC?

Lena Lindström, nationell kontaktpunkt IPCC, SMHI

Lena Lindström från SMHI, IPCC:s nationella kontaktpunkt i Sverige.

FN:s klimatpanel IPCC är en mellanstatlig organisation med 195 medlemsländer. Uppdraget är att förse världen med ett tydligt vetenskapligt perspektiv över det rådande kunskapsläget gällande klimatförändring och dess miljömässiga och socioekonomiska påverkan.

För närvarande saknas undertexter till videon. Det beror på problem med transkriberingen. Vi ber om ursäkt och hoppas du har överseende med detta.

Vad är nytt i IPCC:s senaste rapport ”Den naturvetenskapliga grunden”?

Markku Rummukainen

Markku Rummukainen är klimatrådgivare vid SMHI, IPCC:s nationella kontaktpunkt i Sverige.

IPCC:s senaste rapport Den naturvetenskapliga grunden är en omfattande sammanställning av det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring observerad klimatförändring, klimatsystemet, klimatmodeller och scenarier. En motsvarande rapport utgavs senast 2013, efter vilken IPCC också har gett ut tre kortare specialrapporter. Sedan dessa rapporter har klimatförändringen fortskridit och ny forskning lagts fram. Många slutsatser i tidigare rapporter bekräftas och förstärks ytterligare i den aktuella rapporten. De senaste årens klimatmätningar, nya klimatmodeller och nya analyser ger också upphov till nya resultat, rön och slutsatser. 

För närvarande saknas undertexter till videon. Det beror på problem med transkriberingen. Vi ber om ursäkt och hoppas du har överseende med detta.

Vad är klimatscenarier?

Klaus Wyser, Rossby Center

Klaus Wyser från SMHI är forskningsledare för modellering av klimatet och processer som styr dess förändring.

Ett klimatscenario beskriver en möjlig utveckling av klimatet i framtiden. Eftersom framtiden är okänd så används flera scenarier som var för sig beskriver en tänkbar utveckling. Varje scenario är baserat på antaganden om ekonomi, teknik och befolkningsmängd i framtiden. I IPCC:s senaste rapport används nya scenarier, så kallade Shared Socioeconomic Pathways (SSP) som skiljer sig en del från tidigare Representative Concentration Pathways (RCP). 

För närvarande saknas undertexter till videon. Det beror på problem med transkriberingen. Vi ber om ursäkt och hoppas du har överseende med detta.

Beror extrema väderhändelser på människans klimatpåverkan?

Erik Kjellström

Erik Kjellström är professor i klimatologi vid SMHI.

Enstaka väderhändelser kan ha stora konsekvenser för samhälle och naturmiljö. I takt med den globala uppvärmningen ändras förekomst och intensitet hos många typer av extremer. Föredraget beskriver vad klimatforskningen idag kan säga om i vilken grad människans klimatpåverkan ligger bakom sådana väderhändelser.

För närvarande saknas undertexter till videon. Det beror på problem med transkriberingen. Vi ber om ursäkt och hoppas du har överseende med detta.

Vad är normalperioder i klimatsammanhang?

Erik Engström

Erik Engström är klimatolog vid SMHI.

2021 gick vi över till en ny normalperiod. Normalperioder är 30-årsperioder som gör det möjligt att jämföra klimatet mellan olika platser och studera hur klimatet förändras på en plats. Normalvärden beskriver det genomsnittliga klimatet på en viss plats under en normalperiod.

För närvarande saknas undertexter till videon. Det beror på problem med transkriberingen. Vi ber om ursäkt och hoppas du har överseende med detta.

Hur påverkar klimatförändringen Arktis havsis och Golfströmmen?

Porträtt Torben Königk

Torben Königk är klimatforskare och gruppchef för global klimatmodellering på Rossby Centre, SMHI.

Arktis havsis och Golfströmmen är två viktiga komponenter i klimatsystem och har en stor inverkan på klimatet i Europa och Norden. Presentationen ger den senaste kunskapen om deras framtida utveckling och risken för möjliga snabba förändringar och deras konsekvenser för klimatet i Europa.  

För närvarande saknas undertexter till videon. Det beror på problem med transkriberingen. Vi ber om ursäkt och hoppas du har överseende med detta.

Vad betyder utsläpp av luftföroreningar för klimatet?

Joakim Langner

Joakim Langner från SMHI är docent i meteorologi och forskar om kopplingar mellan luftföroreningar och klimat.

Utsläpp av långlivade växthusgaser som CO2 ger det största bidraget till den pågående uppvärmningen av klimatet och bestämmer hur klimatet utvecklas på lång sikt. Dock bidrar utsläpp av olika luftföroreningar till både uppvärmning och avkylning samtidigt som de har negativa hälsoeffekter. AR6 har ett eget kapitel om betydelsen av luftföroreningar för klimatet.

Vad händer med klimatet i ett regionalt perspektiv?

Gustav Strandberg, Rossby Center

Gustav Strandberg är klimatforskare på Rossby Centre, SMHI.

Klimatet förändras och den globala medeltemperaturen stiger. Förändringen är inte jämnt fördelat över jordklotet eller över året. Vad betyder det för Sverige? Föredraget beskriver framtidens klimat med fokus på Sverige.