Det finns två olika statistiska underlag vad gäller extrema korttidregn i Sverige. Den ena är framtagen av Svenskt Vatten och den andra av SMHI. Underlagen är baserade på olika observationer av regn och olika metodik. De är även avsedda för olika användningsområden. Det kan till exempel vara för att räkna ut hur stora avloppsrören behöver vara för att kunna hantera förväntade regnmängder eller när man av andra anledningar behöver statistik på historiska och förväntade skyfall på en viss plats i Sverige.
Svenskt Vatten: Nationellt underlag för dimensionering
Svenskt Vatten är en branschorganisation som företräder Sveriges kommunala VA-avdelningar och vattentjänstföretag.
Den rekommenderade regnstatistiken är hämtad från rapporten ”Regnintensitet – En molnfysikalisk betraktelse” (Dahlström, 2010). I Bilaga C i rapporten finns nedanstående tabell. Enligt rapporten kan denna tabell användas för hela Sverige. Vid dimensionering av till exempel rör för dränering och liknande rekommenderas kommuner, konsulter och andra att använda denna tabell.
SMHI: Regional statistik
SMHI har publicerat rapporten ”Extremregn i nuvarande och framtida klimat – Analyser av observationer och framtidsscenarier” (SMHI, 2017).
I rapporten görs en indelning av Sverige i fyra regioner enligt kartan i figur 1. I tabell 2 finns regnmängder angivna för olika varaktigheter och återkomsttider framtagna från SMHIs cirka 130 automatiska väderstationer som rapporterar nederbörd var 15:e minut sedan 1995/96.
Denna statistik rekommenderas som en grundläggande bedömning av regnmängden på en valfri plats i Sverige.
SMHIs webbtjänst ”Skyfallsstatistik: Regional statistik för extrema korttidsregn”
Webbtjänsten ”Skyfallsstatistik: Regional statistik för extrema korttidsregn”gör det enklare att ta fram statistik om extrema regn – och se hur skyfall påverkas av ett förändrat klimat. Den bidrar med värdefull information både för samhällsplaneraren och för den regnintresserade privatpersonen. Bakom tjänsten ligger flera års hydrologisk forskning på SMHI.
Webbtjänsten är främst riktad till professionella aktörer inom till exempel kommuner, länsstyrelser, regioner och företag, men även en regnintresserad allmänhet finner naturligtvis både nytta och nöje med den. Tjänsten visar både regional historisk statistik och framtida uppskattningar av hur skyfallens intensitet kommer att utvecklas med tanke på olika klimatscenarier. Informationen kan till exempel användas för planering av samhällets infrastruktur, skyfallsmodellering och klimatanpassningsfrågor – eller om man som privatperson är intresserad av att få svar på hur ovanligt ett regn har varit, om man till exempel har mätt upp ett antal millimeter regn under en viss tid hemma i trädgården.
Klimatfaktorer för planering av långlivade anläggningar
För dimensionering av anläggningar som beräknas vara i bruk i slutet av detta århundrade ska en klimatfaktor användas, enligt Svenskt Vattens rekommendationer. En klimatfaktor är ett mått på hur mycket kraftigare skyfallen förväntas bli i ett förändrat klimat. Klimatfaktorn 1,25 innebär att man räknar med att regnen blir 25 procent kraftigare i framtiden. För att ta hänsyn till klimatförändringen ska värdena från den historiska statistiken (se Tabell 1 och 2) multipliceras med en klimatfaktor, vid dimensionering av långlivade anläggningar.
För närvarande är den av Svenskt Vatten rekommenderade klimatfaktorn minst 1,25 för regn kortare än en timme och minst 1,20 för längre regn. Dessa kan komma att förändras beroende på den nuvarande snabba utvecklingen av högupplösta klimatmodeller som bättre beskriver korta regn och deras känslighet för ett varmare klimat. Nya faktorer kan komma att föreslås av Svenskt Vatten.
Extremregn i framtida klimat
I SMHIs rapport ”Extremregn i nuvarande och framtida klimat – Analyser av observationer och framtidsscenarier” (SMHI 2017) redovisas en beräkning av framtida förändringar av extrem korttidsnederbörd i klimatscenarier.
Resultaten visar att alla slags extrema regn, både regn med en förväntad återkomsttid på fem år och de på hundra år, kommer att öka lika mycket procentuellt sett. Dessutom visar scenarierna att den procentuella ökningen av de extrema regnen förväntas bli lika stor över hela landet.
SMHI sammanfattar därför de relativa förändringarna i en tabell som bygger på data för hela Sverige och återkomsttiderna 5, 10, 50 och 100 år (se tabell 3 nedan). Generellt kan man säga att ökningen av de extrema regnen ligger på cirka 10–20 procent fram till mitten av århundradet oberoende av utsläppsscenario. Därefter ligger det lägre utsläppsscenariet (RCP45) kvar kring 20 procents ökning, medan det högre utsläppsscenariet (RCP85) går mot cirka 40 procents ökning. Dessa värden återfinns längst ned i tabellen som bedömda förändringar för samtliga varaktigheter och återkomsttider i hela landet.
Insamling av data
SMHI samlar in och lagrar nederbördsdata från kommunala VA-organisationer över hela landet. Data görs tillgängliga för alla kostnadsfritt via SMHIs webbplats. Mer data och aktörer behövs. Här finns ett faktablad om arbetet:
Nationell insamling av nederbördsobservationer (730 kB, pdf)
Referenser
Regnintensitet – En molnfysikalisk betraktelse (Dahlström, 2010)
Nederbördsstatistik för dimensionering av dagvattensystem –”State of the Art”
Svenskt Vatten har tagit fram en trilogi om hur man kan skapa en hållbar dagvattenhantering, denna består av:
- P105 ”Hållbar dag- och dränvattenhantering – råd vid planering och utformning” (Svenskt Vatten, 2011)
- P104 ”Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem” (Svenskt Vatten, 2011)
- P110 ” Avledning av dag-, drän- och spillvatten – funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem” (Svenskt Vatten, 2016)
Rapporterna finns att tillgå från Svensk Vattens webbsida: