10 februari 1951 föreslog förste statsmeteorologen vid SMHI, Carl Johan Östman, att SMHI ”till ett pris av 5 kronor per styck inköper 19 skioptikonlådor, innehållande c:a 1.700 av J. W. Sandströms efterlämnade ljusbilder.” Lådorna var gjorda av trä och innehöll vardera som mest cirka hundra bilder. Lyckligtvis nappade SMHI på erbjudandet.
De sköra glasen är grovt sorterade efter ämnesområden. Mest intressanta för gemene man är kanske de bilder som Sandström själv tagit vid sina expeditioner till fjälls och havs. Av förteckning upprättad av Östman i maj 1950, framgår att hela samlingen ursprungligen bestått av 22 lådor.

Fru Ljungberg
Bilderna inköptes för 95 kronor av ”fru Ljungberg”, boendes i Ålsten (Stockholm-Bromma), dvs i samma bostadsområde som Sandström var mantalsskriven vid sin död i januari 1947, 73 år gammal. Enda ledtråden till fru Ljungbergs identifiering var, förutom att hon bodde i Ålsten, ett telefonnummer.
Efter att ha varit i kontakt med Bromma hembygdsförening blev det geografiska släktskapet än mer påtagligt. Det visade sig nämligen att fru Ljungberg med make enligt telefonkatalog från 1950 bodde på samma adress, i samma villa, som Sandström gjort vid sin död. Hembygdsföreningen har därvid dragit den rimliga slutsatsen att makarna Ljungberg efter Sandströms död köpt huset och att ljusbilderna kan ha följt med i uppgörelsen, med eller utan säljarens vetskap.
Vi har senare fått veta att fru Ljungberg hette Gunvor Ljungberg och var dotterdotter till Johan Wilhelm Sandström. Sandströms villa kom i Gunvor Ljungbergs ägo genom arv. Dessa uppgifter kommer från Gunvor Ljungbergs son Bo Ljungberg.
Högfjället
Den skioptikonlåda som benämns ”Högfjället” innehåller 101 bilder varav ett tiotal kan tänkas ha sorterats fel och eventuellt torde passat bättre i annat sammanhang. Dessutom finns det några dupletter.

De identifierbara bilderna härrör sig från Sandströms egna vinterexpeditioner under 1910-talet och de han företog tillsammans med sin systerdotter Thea Ahlberg i slutet av 1920-talet.
De medhjälpare Sandström hade under 1910-tales första år var inte alltid lika entusiastiska som expeditionsledaren över det hårda klimat som kalfjället erbjöd. Exempelvis gjorde de två medhjälparna som deltog i expedition till Dalovardo- och Nasafjälltrakten ”myteri”, efter att de tvingats undfly en storm och med ”delvis förfrusna ansikten” söka skydd i en gård på norska sidan. Efter att vinden mojnat sprättade de sönder tältet, ”packade allt utom tältstommen på släden och begåfvo sig hemåt” (1913:14–15).
Vid ett annat tillfälle hade Sandströms karlar ledsnat på ”hundlivet” och längtade tillbaka till sina hem: ”De begynte berätta hårresande historier om snöstormar i fjällen och av dessa förorsakade olyckor. Men den avsedda effekten uteblev. Deras berättelser skrämde mig icke utan väckte mitt intresse för fjällets mångskiftande väderlek och för möjligheterna att undvika och bekämpa dessa faror” (1936:213).
Hjalmar Norman

Bättre gick det 1912 när Sandström fick sällskap av den då 26-årige Hjalmar Norman från Bastuträsk. Hjalmar var uppväxt i en backstuga tillsammans med föräldrar, en äldre bror och en yngre syster. 1912 hade backstugan ersatts av ett kronotorp; Fjälltuna.
Sandström berättar att Hjalmar från sitt femtonde år huvudsakligen sysslat med timmerdrivning och jakt. Sandström imponeras över Hjalmars praktiska handlag, både avseende tältresning, redskapshantering och matlagning: ”Snart gjorde han sig oumbärlig, och han torde vara den bäste svensk, som för närvarande kan erhållas som ledsagare vid fjällresor af denna art” (1913:13).
Trots det fanns det tillfällen då även Hjalmar övervägde fortsatt samarbete. De båda hade blivit ansatta av snöblindhet och dessutom blåste det upp till storm. Sandström återvände till lägret efter en dags jakt och meteorologiska iakttagelser: ”Norman var alldeles blind och i en mycket eländig författning. Hans inflammerade ögon hängde som röda köttstycken ur sina hålor. Han jämrade sig oafbrutet och förbannade sitt öde och mig, som fört honom till detta helvete” (1913:24).
Hjalmar blev sin hembygd i Stensele trogen och dog därstädes i november 1947.
Thea Ahlberg
Efter att Sandström haft en del fjälläventyr alldeles på egen hand råddes han att fortsättningsvis ha sällskap: ”En vacker junidag slogs alarm och man sökte efter mig med militär och aeroplan. Det var ett trist jobb och ganska hopplöst, eftersom jag befann mig i Norge, medan man sökte efter mig i Sverige” (1936:219).
Sandström tillfrågade då sin systerdotter Thea om att bli expeditionskollega och uppenbarligen räddes hon inte uppgiften. Som nittonåring gav hon sig ut i fjällen i april 1927 tillsammans med sin femtiotreårige morbror.
Thea, som hon själv kallade sig, hette egentligen Tekla Charlotta och var född 8/9 1907 i Haparanda. Fadern var snickaren Gustaf Johansson Alberg. Han dog 11/7 1907, knappt två månader innan Thea föddes. Modern var Maria Matilda Sandström och alltså syster till Johan Wilhelm. Maria avled 15/4 1922 efter att hon och hennes fem barn flyttat till Stockholmstrakten.
Jag nämner detta eftersom det kan ha betydelse för Theas relation till sin morbror. Även Sandström förlorade nämligen tidigt sina föräldrar. Fadern dog 15/1 1886, när J.W. var drygt elva år, och modern dog 1891. Tre år senare, 1894, återfinns J.W. i Stockholm och hans tidigt väckta meteorologiska intresse kunde utvecklas till professionalitet.
Det är uppenbart att Thea och J.W. stod varandra nära, vilket om inte annat tre dokumenterade gemensamma aprilexpeditioner till den svensk-norska fjällvärlden vittnar. J.W. kunde kanske för Thea framstå som en fadersgestalt, och Thea i sin tur kanske på motsvarande sätt ersatte det egna barn J.W. inte hade.
Thea gifte sig 1/6 1935 med SMHA-meteorologen Hilding Olsson.
Thea och SMHI
”Kontorsbiträdet” Tekla Olsson anställdes av SMHI såsom ”extra ordinarie kanslibiträde vid meteorologiska byråns väderleksavdelning” den 1/11 1947. I sin ansökan åberopar hon som referens Anders Ångströms och ”framlidne Byrådirektören J W Sandströms tidigare uttalande angående mitt arbete vid SMHI”. Kopior av hennes meriter sägs redan finnas hos SMHI.
Thea torde således redan innan anställningen 1947 haft arvoderade uppdrag men tyvärr kan ingen personalakt över henne återfinnas i arkivet.
Thea avslutade sin SMHI-anställning 1/10 1970 med titlarna ”kontorsskrivare” och ”kansliskrivare”. Det tycks som om hon under alla dessa 23 år varit stationerad vid SMHIs vädertjänst. Enligt Harald Lejenäs, som arbetade på väderbyrån under 1960-talet, utbildade och övervakade Thea kartriterskorna samt ”höll dem i strama tyglar”.
Med Thea till högfjället

Bland Sandströms efterlämnade ljusbilder från högfjället, återfinns en avbildning av generalstabskarta Akka, väster om bergsmassivet Kebnekaise. På kartan har markerats tre datum för expeditioner, dock inga årtal.
Av artiklar signerade Thea Ahlberg går dock två av turerna att årsbestämma. Första turen sträckte sig mellan 18-27 april 1927 och finns beskriven i STF årsskrift 1928. Den andra turen gick av stapeln 6-18 april 1928 och återberättas i årsboken ”På skidor” 1929. Den tredje turen är daterad 28 mars till 9 april men årtalet har inte kunnat fastställas. Av i samlingen närliggande bilder att döma kan Thea och Sandström vid detta tillfälle haft sällskap av ytterligare en kvinna och en man, dock oidentifierade.
Thea uppger angående expeditionen 1927 att hon tillsammans med ”en kamrat” (dvs. morbror J.W.) hade gått den av Svenska turistföreningen uppstakade vägen från Abisko till Stora Sjöfallet ”och ändamålet med vår färd var meteorologiska studier i högfjället”. Sandströms studier i fjällvärlden resulterade i ett antal vetenskapliga artiklar, inte minst avseende Golfströmmens inverkan på det svenska klimatet, vilka artiklar än idag har stor aktualitet.
Några fler bilder
Här följer avslutningsvis några bilder från expeditionerna 1927 och 1928 med fokus på den s k tältkälken, en konstruktion som bär Sandströms signum. Fotograf är Johan Wilhelm Sandström.





Arkivreferenser
SMHI 1945-1982: Volym A 2 A:1, D 1 B:62, E 1 A:6.
SMHI bildsamling: Serie JWS 03 (”Lågfjället”), JWS 04 (”Högfjället”), JWS 08 (”Motorfordon”).
SVAR (Svensk arkivinformation): Diverse skannade kyrkoböcker och andra administrativa handlingar.
Litteraturreferenser
Ahlberg, Thea. 1928. Med tältkälke från Riksgränsen till Suorva. I: STF årsskrift 1928.
Ahlberg, Thea. 1929. På långfärd i Lapplands högfjäll. I: På skidor 1929.
Sandström, J.W. 1913. Meteorologiska forskningsresor i de svenska fjälltrakterna. I: Ymer, årgång 1913, häfte I.
Sandström, J.W. 1936. Den svenska vintern. I: STF årsskrift 1936.