Vid de astronomiska observatorierna i Stockholm, Uppsala och Lund noterades vädret från början och mitten av 1700-talet (Uppsala 1722, Stockholm 1756 och Lund 1753).
Under 1700-talet förde även vissa gymnasier dagliga vädernoteringar. Vidare har väderuppgifter noterats av enskilda personer och viktigare naturfenomen kan återfinnas i kyrkoböckerna.
SMHI förvaltar inga väderuppgifter från 1700-talet och tidigt 1800-tal. Emellertid har sådan uppgifter samlats hos Vetenskapsakademien som i sin tur överlämnat dem till Riksarkivet.
SMHI äger en förteckning över dessa till Riksarkivet inlämnade handlingar, som går att ladda ner här:
Arkivförteckning - Riksarkivet
Även hembygdsforskningen kan genom lokala arkivmaterial bidra till att fylla ut betydande luckor i den äldre väderstatistiken.
SMHIs arkiv
I SMHIs arkiv finns väderuppgifter i original från och med 1848. De äldsta av dessa avser iakttagelser vid fyrstationer insamlade genom ”Kungliga Förvaltningen av Sjöärenden”.
År 1858 inrättades genom Vetenskapsakademiens försorg grunden till det nationella observationsnät som vi har ännu i dag. Även dessa uppgifter finns i original i SMHIs arkiv.
Dagliga väderuppgifter från och med 1858/1859 finns dessutom i tryck. Vid 1859 års utgång fanns rapporterande stationer vid följande orter: Kalmar, Halmstad, Göteborg, Västervik, Visby, Karlstad, Härnösand, Haparanda, Karlshamn, Växjö, Jönköping, Vänersborg, Skara, Linköping, Askersund, Nyköping, Örebro, Västerås, Gävle, Umeå och Piteå.
Exempel på arkivsökning - Vädret i Utvandrarna
En fråga som ställdes till oss var om vädret som beskrevs för nyårsdagen 1848 i Vilhelm Mobergs bok Utvandrarna hade någon verklighetsförankring eller bara var författarens påhitt.
Som framgår ovan så ligger år 1848 utanför den period av regelbundna, riksomfattande meteorologiska observationer som inleddes genom etableringen av Vetenskapsakademiens observationsnät åren 1858-1860.
För att få en uppfattning om väderläget en enskild dag år 1848, måste man utnyttja någon äldre källa som står till förfogande. I allmänhet är detta källmaterial begränsat till omfång och innehåll. Analysen av väderläget blir därför osäker.
Stämmer delvis
Enligt observationer från Stockholms observatorium rådde ostliga vindar nyårshelgen 1847/1848. Temperaturen låg omkring -5°. Efter ganska lugnt väder på nyårsafton tilltog vinden efterhand. Under nyårsdagen användes uttrycket 'blåst' och på morgonen den 2 januari uttrycket 'stormigt' i journalen.
Från Växjö stadsbibliotek har vi fått kopior av observationer som i mitten av 1800-talet utfördes av Johan Forsander i Växjö. Enligt detta material verkar temperaturen ha legat ett antal grader under noll under nyårshelgen, precis som i Stockholm.
Sammanfattningsvis bör det ha varit ett lågtryck som passerade på en sydlig bana med friska till hårda och kalla ostvindar över södra Sverige under nyårshelgen 1847/48.
Oavsett om det är slump eller inte, finns alltså en viss överensstämmelse med verkligheten i Mobergs berättelse. Den speciella detaljen att klockstapeln i Elmeboda blåste ned, verkar dock ha inträffat på Mattiasdagen år 1750. Denna uppgift har vi funnit på Älmeboda hembygdsförenings hemsida.