Koncentrationen av metan i atmosfären har mer än fördubblats på hundra år. Under de senaste 650 000 åren har koncentrationen av metan pendlat mellan 400 och 700 ppb (engelska parts per billion = miljarddelar på svenska), för att under 1900-talet stigit kraftigt upp till dagens nivå på över 1900 ppb (1908 ppb, 2021).
Metan bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material. Detta äger rum till exempel i våtmarker såsom risfält och torvmossar. Även idisslande djur, bland annat nötboskap utsöndrar ansenliga mängder metan. Ytterligare en källa för metan är avfallsdeponier.
Troligen stora reservoarer
Det är osäkert hur mycket metan som finns på jorden, men med nuvarande utvinningstakt skulle de kända reserverna räcka i 60 år till. Metan utgör omkring 30% av den globala användningen av fossila bränslen. Kol står för en lika stor del medan oljan i princip utgör de resterande 40 procenten.
Metan läcker även ut i atmosfären vid utvinning och transport av fossila bränslen. Den olja som utvinns innehåller ofta mycket gas, men för att minska explosionsrisken förbränns den ofta på plats istället för att tas omhand. Detta leder till utsläpp av koldioxid istället för metan.
Ytterligare en källa till utsläpp är metanhydrater som finns i den frusna havsbotten och tundran i Arktis. Hur mycket metan som finns bundet på detta sätt är osäkert, men studier tyder på att det är mycket stora mängder. Metanhydrater är bara stabila vid högt tryck och låga temperaturer, så uppvärmningen i Arktis skulle kunna leda till stora utsläpp av metan.
Den största sänkan för atmosfäriskt metan är den fria hydroxylradikalen (OH), som bildas genom en fotokemisk reaktion i atmosfären.
Metan fortsätter att öka på grund av mänskliga utsläpp
Från att ha ökat med mer än 1% per år under 1970- och 1980-talet bromsade ökningen av metan i atmosfären upp under 1980- och 1990-talet. Men efter 2000-skiftet har koncentrationen börjat stiga igen. Anledningen till den förnyade ökningen av halten metan i atmosfären antas huvudsakligen vara ökade mänskliga utsläpp även om den relativa betydelsen av olika mänskliga utsläpp (fossila bränslen, avfall, jordbruk) är svår att klarlägga.