Inför vårflodens start låg det på många håll i norra Sverige mer, eller mycket mer, snö än normalt. Dock låg det mindre snö än normalt i delar av kustområdena och västra Lapplandsfjällen. Snösmältningen satte långsamt igång i små vattendrag i södra Norrland och nordvästra Svealand när temperaturen steg under slutet av april.
Rekordhöga flöden i Byskeälven
När det blev varmare i Sverige under andra veckan i maj satte snösmältningen fart i framför allt skogslandskapen. Kombinationen av varmt väder och stora snömängder ledde till höga flödestoppar i t.ex. Byskeälven där flödena kom upp i samma nivåer som under den rekordhöga vårfloden 1995. Skillnaden mellan 2008 års vårflod och vårfloden 1995 är att då låg det mer snö än normalt även i Lapplandsfjällen, snösmältningen från skogslandskapen och fjällen sammanföll samt att det kom rikligt med regn under snösmältningen.
2008 års vårflod inträffade samtidigt i stora delar av norra Sverige med allt från höga flöden till extremt höga flöden. Främst drabbades små och medelstora vattendrag som har en tillrinning från skogsområden.
Det kyliga väder som började under mitten av maj gjorde att snösmältningen i fjällen avstannade. Detta, tillsammans med att snön i skogslandskapen, i framför allt södra Norrland, nästan var slut gjorde att flödena minskade.
Höga flöden även i små vattendrag
I skogsälvarna i norra Norrland uppskattas flödet ha kulminerat på en återkomsttid på mellan 10-25 år. I medelstora vattendrag var flödena nära en statistisk återkomsttid på 50 år. Även i små vattendrag i Norrbottens län uppskattas återkomsttiderna ha legat nära 50 år. Ett exempel är Alån, vid stationen Långsjön, där flödet kulminerade den 6 maj med 10 m³/s, vilket motsvarar en statistisk återkomsttid på 50 år.
Islossning i Torneälven
I nedre delen av Torneälven var islossningen relativt lugn, mestadels på grund av tunnare is än normalt. Islossningen i Haparanda skedde lördagen 3 maj. I de mellersta delarna av älven uppstod däremot översvämningsproblem på grund av isproppar. Orsaken till detta var troligen en snabb flödesökning samtidigt som isen fortfarande var relativt stark. Det var alltså snarare flödesökningen än det höga flödet i sig som orsakade ispropparna.
En ispropp som uppstod under fredagen den 9 maj i området kring Lovikka medförde en hel del översvämningsproblem innan proppen släppte. Sedan bildades en ny propp vid byn Perjävvara och när den släppte bildades istället en ny vid Erkheikki. Isen släppte därefter gradvis från Erkheikki. Dessa isproppar ledde till stora översvämningsproblem i byarna längs älven.