Hösten 2000 var mycket nederbördsrik. Vid mätstationen Stömne i Värmland mättes 247 mm i oktober och 205 mm i november, nederbörden ledde till extremt höga flöden bland annat i Byälven och extremt högt vattenstånd i Glafsfjorden.
Flödet i Jössefors vid inloppet till Glafsfjorden kulminerade den 26 november på på 298 m3/s, ett normalt flöde är där cirka 40 m3/s. Vattenflödet var extremt högt och kan jämföras med en normalstor vårflod som är cirka 128 m3/s.
Extrema nivåer i Glafsfjorden
Nivån i Glafsfjorden började stiga i början av oktober och steg i nästan två månader med i snitt ungefär 6 cm om dagen. Den största ökningen var mellan 7 och 8 november var då vattenståndet ökade med 17 cm.
Den 29 november nåddes kulmen på nivå 48.88 m (höjdsystem RH2000) efter att vattenståndet i sjön stigit 3.5 meter, det är ungefär tre meter över det normala vattenståndet. Först i slutet på maj 2001 var vattenståndet på normala nivåer igen.
Översvämningar i Arvika
Det höga vattenståndet ledde till stora översvämningar i Arvika och även stora skadekostnader. Hundratals bostadsfastigheter, kontor, vårdhem, affärs- och industribyggnader samt fritidshus runt Glafsfjorden hotades av vattenmassorna.
För att skydda Arvika mot vattnet i Glafsfjorden byggdes långa vallar för att skydda fastigheterna samtidigt som vattenpumpar pumpade över vatten till den översvämmade Kyrkviken.
Skydd mot framtida översvämningar
För att skydda Arvika mot framtida översvämningar har det byggts ett översvämningsskyddsom stod klart 2020. Det består av tre delar, en huvuddamm i sundet mellan Kyrkviken och Glafsfjorden och två spärrdammar på land.
När vattnet stiger och det finns risk för översvämning kommer alla öppningarna i översvämningsskyddet att stängas. På så sätt kan övriga delar av Glafsfjorden stiga utan att nivån stiger i Kyrkviken, där Arvika ligger.