Torneälven är känd för sina dramatiska islossningar på våren. Vissa år bildas isproppar, som i sin tur leder till översvämningar. Skador kan uppstå både på grund av översvämningar, men också när ismassor och isblock trycks upp på land.
Tre svåra islossningar
Några av de svåraste islossningarna i modern tid inträffade 1984, 1985 och 1986. Isproppar bildades på många ställen längs med de nedre delarna av Torneälven och förekom även i Muonioälven och Lainioälven. De medförde stora skador, både på den svenska och finska sidan av älven. Ett stort antal byggnader, mest fritidshus, skadades och vägar översvämmades. Vid flera ställen bildades isproppar alla de tre åren, medan andra platser bara drabbades något av åren.
Varför blev just dessa islossningar svåra?
Hur islossningen blir beror på vädret. Svåra islossningar inträffar när vårvärmen kommer plötsligt. Då har inte isen hunnit försvagas av solstrålning och smältning. Vattenståndet stiger snabbt och bryter loss isen från stränderna. Även isens tjocklek har betydelse, en tjock is bryts inte sönder så lätt utan stora block kan transporteras nedströms.
Islossningen 1984, 1985 och 1986 hade alla föregåtts av en kall vinter med betydligt tjockare isar än genomsnittligt. Varmt väder strax före islossningen, med maximitemperaturer upp till 15 grader, förekom alla de tre svåra islossningsåren. Vattenståndsökningen dagarna före islossningen var extremt hastig 1984, men även 1985 var den betydande.
Svåra islossningar har normalt inte någon koppling till år med extremt höga vattenflöden. Både 1968 och 2023, då de högsta flödena i Torneälven och dess biflöden uppmättes var islossningen lugn. Isen hade då redan smält innan den stora flödesökningen inträffade.
Andra år med svår islossning
Sedan de svåra islossningarna 1984–1986 har det fortsatt varit problematiskt vissa år och på vissa platser men inte på samma utbredda sätt som då. Ser man längre bak i historien har svåra isproppar förekommit. Två svåra islossningar på 1600-talet inträffade 1617 och 1677. Svåra islossningar under 1900-talet inträffade även 1922, 1934, 1944, 1953, 1964 och 1971.
Källor:
Zachrisson G. 1989.Svåra islossningar i Torneälven. Förslag till skadeförebyggande åtgärder. SMHI i samarbete med Vatten- och Miljöstyrelsen i Finland. SMHI Hydrologi Nr 25.
Persson, G. 2012. Islossning i Torneälven. SMHI med stöd från EU via Interreg. SMHI Hydrologi Nr 118.