Rekordhöga vattenflöden
Vattenflödena under vårfloden blev extremt höga i många vattendrag, bland annat i Dalälven med biflödena Västerdalälven, Österdalälven och Svärdsjövattendraget samt i Gavleån, Klarälven, Tämnarån, Testeboån och Ljusnan.
Vid denna tid fanns observationer av vattenflöden i Dalälven, Gavleån och Klarälven. Vid de flesta stationer i de vattendragen är vattenflödet i maj 1916 det högsta vattenflödet som någonsin uppmätts. På dessa platser var flödet mycket högre än det näst högsta uppmätta. I Siljan uppmättes den högsta vattennivån någonsin.
Varför blev just denna vårflod så kraftig?
Det var flera faktorer som samverkade till att vattenflödena blev så höga. Snötäcket var inte extremt stort, men något mer snö än normalt fanns denna vinter. Till exempel uppmättes vid Falun som mest ett snödjup på 74 cm den 15 mars. I slutet av april blev det varmare och snön smälte i en snabb takt och vattenflödena steg. I början av maj kom sedan rikligt med regn. Framförallt den 11 maj föll mycket regn över området, exempelvis uppmättes 39 mm vid Falun. Regnet gjorde att vattenflödena ökade ytterligare och i de flesta vattendrag var flödet som högst dagarna efter det kraftiga regnet.
Stora skador
Skador rapporterades från en rad orter längs framförallt Dalälven, Klarälven, Gavleån, Testeboån, Ljusnan och Tämnarån. Vägar och järnvägar var ofarbara, hela samhällen stod under vatten, byggnader behövde evakueras och mycket jordbruksmark översvämmades. Flera broar förstördes bland annat i Lima, Floda och Vansbro. Från Vansbro rapporterades att stationshuset var den enda byggnad som inte stod under vatten. Även i Karlstad var stora delar av staden översvämmad.
Det finns många berättelser från denna händelse. Bland annat beskrivs en stor räddningsinsats vid Ingesjön där en vall behövde förstärkas för att inte delar av Dalävens vatten skulle rinna mot Tämnaråns dalgång.
Jämförelse med andra år
Större flöden än 1916 års flöde har förekommit tidigare, enligt inristade vattenståndsmarkeringar på fleras platser. Bland annat var maxvattenståndet år 1764 mer än en meter högre i Nås i Västerdalälven än vid vårfloden 1916. Även i nedre Dalälven och i Faluån var vattenståndet högre år 1764 än 1916. I Dalälven var även flödet 1860 högre än 1916, det visar bland annat mätningar från SMHI:s mätstation i Fäggeby, som upprättades redan år 1854.
