Vattenföring, markvatten och grundvatten
Åskrik inledning
De första åtta dygnen i månaden karakteriserades av lågtrycksbetonat väder i hela landet. Flera områden med regn och skurar rörde sig då åt nordost.
Denna blöta oktobervecka rådde mycket milt väder och den högsta temperaturen noterades den 1 med 21° i Kalmar och Oskarshamn.
Den 1-8 förekom även åska varje dag i Götaland. Speciellt kraftig och utbredd var åskan den 2 med närmare 15 000 urladdningar över Sverige med omgivande farvatten.
Många av åskvädren den 2 drog fram över södra Östersjön men också Öland, södra Gotland och nordvästra Skåne berördes.
Ullared i mellersta Halland fick mest nederbörd den 2 med 47 mm, dock utan åska. Natten till den 4 fick Halmstad 44 mm i samband med en lokal men intensiv åskskur.
Samma dygn uppmättes emellertid ännu större mängder i norra Ångermanland och delar av Västerbotten med som mest 56 mm i Torrböle ett par mil norr om Nordmaling.
Mitt på dagen den 4 drabbades också östra Svealand av åskregn med översvämningar på Södermalm och i Nacka. Mest regn uppmättes dock i Vattholma utanför Uppsala med 37 mm.
De lokalt kraftiga regnen fortsatte den 5-7, då bl a Dalsland, Värmland och Ångermanland fick betydande mängder.
Högtrycksperiod
Ett högtryck på kontinenten gav uppehåll på de allra flesta platser i södra Sverige från den 8 ända fram till den 18. Mellersta och norra Sverige berördes däremot av en del svaga nederbördsområden.
Högtrycket försköts sedan norrut så att det från den 11 till den 16 hade sitt centrum nära eller över södra Skandinavien.
Frost förekom lokalt när dimmolnen, som ofta bildas vid högtryck under hösten, tillfälligt lättade, t ex under morgonen den 15 då delar av västra Götaland hade någon minusgrad.
Ymnigt snöfall
Den 15-16 rörde sig ett djupt lågtryck österut över Ishavet. Den 17 befann sig detta norr om Kolahalvön, medan ett mäktigt högtryck rört sig ner från Arktis mot norra Island.
Samtidigt fanns också högtrycket över kontinenten kvar men i ett ostligare läge samt ett lågtrycksområde strax väster om Brittiska öarna.
Kall luft med ursprung över Arktis fördes därvid ner över norra Sverige, medan varm, fuktig luft fortsatte att föras in mot de södra delarna.
När så lågtrycket vid Brittiska öarna närmade sig från sydväst förstärktes den tillhörande nederbörden vid den skarpa fronten över mellersta Norrland.
Från att ha haft barmark den 19 växte snödjupen lokalt till över halvmetern i norra Jämtland och sydvästra Lappland.
På morgonen den 23 hade Skärvången söder om Hotagen hela 77 cm på otjälad mark – men mer skulle komma.
Blötsnö orsakade strömavbrott för drygt 10 000 hushåll i Jämtland och Ångermanland.
Fler oväder, stormvindar
När snöfallen i mellersta Norrland mattades av rörde sig kalluften söderut, samtidigt som ett intensivt oväder började bildas sydväst om de Brittiska öarna.
Dess centrum passerade Skottland den 26, samtidigt som ett tillhörande kraftigt regnväder rörde sig norrut över södra Sverige där t ex Daglösen i sydöstra Värmland fick 45 mm på ett dygn.
Natten till den 27 rörde sig lågtrycket in över västra Svealand och det förekom vindbyar på omkring 30 m/s utmed delar av kusten.
Medelvinden nådde dock inte stormstyrka förrän lågtrycket nått in över Finland under kvällen den 27, då Örskär och Svenska Högarna kom upp i 27 respektive 25 m/s.
Norr om lågtrycksbanan snöade det kraftigt i bl a Jämtland, Ångermanland och Västerbotten. Där liksom i södra Götaland uppstod strömavbrott och totalt drabbades omkring 30 000 hushåll.
I Skärvången uppmättes den 28 hela 92 cm, det största kända snödjupet i oktober frånsett Riksgränsenfjällen, där man hade ännu mer snö 1925.
Ett mindre lågtryck utvecklades därefter över Västerhavet och detta rörde sig åt sydost under natten till den 29. Västra och inre Götaland fick därvid stora regnmängder med drygt 40 mm i inre Halland.
Nederbörden övergick i snö på Sydsvenska höglandet, där man fick säsongens första snötäcke på några cm.
Ytterligare ett djupt lågtryck rörde sig från Färöarna mot Götaland den 31. Tre till fyra dm snö föll i norra Värmland, Dalarna och Hälsingland, vilket ledde till stora trafikproblem.
I Härnebo i södra Hälsingland fick man 43 mm i smält form den 31. Snön och vinden ledde till att drygt 50 000 hushåll blev strömlösa.
Natten till den 1 november föll snö också i inre och norra Götaland.
