Vattenföring, markvatten och grundvatten
Rejäl Brittsommar
Den 1-2 oktober drog sig ett högtryck över Ryssland något österut allt eftersom ett regnområde västerifrån kom in över Sverige.
I landets södra del mattades regnvädret av efter hand, varför de största mängderna på 20-30 mm uppmättes på platser i nordvästra Götaland, västra Svealand och södra Norrlands inland. Lysekil och Transtrand fick mest med 31 mm den 1.
Det var varmt för årstiden och längst i norr steg temperaturen i Karesuando till 13.1° den 2, vilket är den högsta oktobertemperaturen där sedan 1962.
En högtrycksrygg förstärktes den 3 från Brittiska öarna in över södra Skandinavien för att de följande dagarna dra österut.
Det blev därvid fortsatt milt och uppehållsväder i större delen av landet. I Jämtlands- och Lapplandsfjällen var det dock tidvis blåsigt och en del regn, då djupa lågtryck rörde sig från Island över Norska havet.
Oftast uppmättes endast mindre nederbördsmängder med undantag för den 6, då Katterjåkk fick 19 mm. Den 4-8 bildades ofta dimma och dimmoln under natten och morgonen, men de lättade som regel under dagen.
Temperaturen steg till månadens högsta på många håll dagarna kring Birgittadagen den 7. Varmast hade Västerlösa utanför Linköping med 20.8° den 7.
I norr hade Pajala 15.1° den 5 och Haparanda 16.3° den 6, vilket är de högsta oktobertemperaturerna där sedan 1940 respektive 1946, då det var 17.0° i Haparanda.
Fortsatt varmt
En kallfront som passerade hela Sverige den 9 åtföljdes av regn och skurar, vilka som mest gav drygt 10 mm i mellersta Norrland.
Ett nytt lågtryck på Norska havet gav kraftig vind speciellt i fjällen den 10-11. Det rådde dock fortsatt en varm sydlig luftström över hela landet.
Den 11 uppmätte Nikkaluokta därvid 16.2°, den högsta oktobertemperaturen där sedan starten 1951. Torup i inre Halland hade samma dag 20°.
Även den 12-13 bjöd på varmt oktoberväder med uppehåll i stora delar av landet men med en hel del dimma.
Kallt och snö i norr
Ett intensivt lågtryck som den 14-15 rörde sig över norra Skandinavien medförde blåsigt väder i hela landet med stormbyar i fjällen. Där och i nordligaste Norrland föll regn och snö med som mest drygt 20 mm.
På baksidan av lågtrycket strömmade kall luft ner över landet och vindarna blev därvid hårda och byiga vid ostkusten den 15-16.
Ett högtryck över mellersta Skandinavien kom sedan att dominera väderbilden med i söder vackert men kallt höstväder fram till den 20.
Nätterna var kalla med minusgrader även i södra Sverige, där exempelvis Hagshult hade -9° den 18. Den 16-17 drev dock moln in vid ostkusten.
I norr passerade också flera fronter, varvid det blev milt och tidvis blåsigt. I nordligaste Norrland föll regn och snö den 19-20, då Katterjåkk fick 22 mm den 19.
Kortvarigt snötäcke
I söder gav högtrycket vika för lågtryck och fronter med regn som från Atlanten och Nordsjön nådde västkusten den 20.
Regnområdet rörde sig åt nordost över landets mellersta del, där regnet övergick i snö den 21. Delar av Ångermanland, Västerbotten och sydöstra Lappland blev därmed snötäckta liksom nordligaste Norrland dagen därpå.
I Svealand och nordligaste Götaland föll den 22 på många håll 20-30 mm regn eller snö. Följande dag, då kalluften och snöfallet rörde sig söderut, hade Dalarna upp till ett par dm nysnö.
Då rester av nederbördsområdet drog bort på morgonen den 24 fanns snötäcke även så långt söderut som i nordöstra Småland och det blev nu klart och kallt.
Natten till den 25 tangerade Visby sitt oktoberrekord från 1973, -6.0°, vilket är det lägsta värdet där sedan 1880.
Kraftigt regn och åter varmare
Den 25 kom ett riktigt oväder in från sydväst och drog upp över landet med hård vind och rikligt med regn eller i norr snö.
Söderarm uppmätte då en högsta medelvind på 26 m/s och Havraryd i Halland fick 46 och Vrå i Småland 40 mm. Den 26 hade Grundforsen i Dalarna 34 cm snö och i norr var det fortsatt kallt.
Där uppmättes månadens lägsta temperaturer den 24-27, då Nedre Soppero i Lappland hade -23° den 27. Men kylan blev inte långvarig, då för årstiden extremt varm luft strömmade upp över hela landet med sydvindar redan den 28.
Hela Sverige utom fjällen blev åter snöfritt och dimma bildades på många håll.
Då djupa lågtryck på Atlanten drog norrut blev vindarna tidvis hårda i fjällen. I norra Sverige förekom även nederbörd i samband med svaga fronter.