Klimatindikator – snö

Det går att betrakta förändringar i snötäcket på olika sätt, till exempel vinterns största snödjup och snötäckets varaktighet. När det gäller vinterns största snödjup är det svårt att se en tydlig förändring över tid. För norra Norrland gäller detta även antal dagar med snötäcke. I södra Sverige har dock antalet dagar med snötäcke minskat.

Kommentar till resultaten

Vinterns största snödjup

Än så länge finns inte någon tydlig trend av minskande snödjup i diagrammen, något som man kanske annars hade förväntat sig.

Den snörikaste vintern i Sverige som helhet var 1965/66 då medelvärdet av vinterns största snödjup från de 43 stationerna var 86 centimeter. Andra snörika vintrar var 1976/77, 2009/10 och 2010/11.

I norra Norrland var vintern 1905/06 snörikast men det har också förekommit snörika vintrar på senare år. Snöfattiga vintrar var det exempelvis kring 1930 samt vintern 1953/54.

I södra Norrland är det vintern 1965/66 som snödjupet varit som störst följt av 1987/88 och vintern 2017/18.

I Svealand är det vintern 1965/66 som snödjupet var som störst. Snödjupet var då i snitt 82 cm centimeter som mest under vintern. Den allra snöfattigaste vintern var 2019/20 då det genomsnittliga snödjupet i Sveland bara var 16 centimeter. Andra snöfattiga vintrar är exempelvis kring 1930, i början av 1970-talet, kring 1990 och 2011/12. Till skillnad mot Norrland är värdena i Svealand lägre under de senaste decennierna.

I Götaland sticker vissa år ut lite extra antingen med höga snödjup eller med låga. Vi ser att vintern 2009/10 är den vinter då medelvärdet av det största snödjupet i landsdelen är störst, 59 centimeter som snitt för de 15 stationerna. Den allra snöfattigaste vintern var 2019/20. I diagrammen ser vi att från och med ungefär 1990 ligger det maximala snödjupet på en lägre nivå än tidigare.

Antal dagar med snötäcke

För Sverige som helhet märker man sedan omkring 1990 en minskande trend när det gäller antal dagar med snötäcke.

I norra Norrland var snösäsongen vintern 1968/69 längst och kortast var säsongen 1953/54. Snösäsongen 2019/20 var i området den längsta på nästan 25 år. Sedan millennieskiftet är det endast två vintrar som haft längre snösäsong än under referensperioden 1961–1990.

I södra Norrland ser vi att snösäsongerna 2013/14, 2014/15 och 2015/16 har varit de kortaste under perioden. Den längsta snösäsongen var vintern 1980/81. Sedan vintern 1999/2000 är det en enda vinter då snösäsongen varit längre än för referensperioden 1961–1990. Snösäsongernas längd har minskat sedan 1980-talet.

I Svealand är det snösäsongen 2019/20 som är den kortaste under hela den studerade perioden. Några snösäsonger i mitten av 1970-talet och kring 1990 var också relativt korta. Den allra längsta snösäsongen i Svealand och Götaland var vintern 1969/70. Sedan mitten av 1980-talet har längden av snösäsongerna minskat.

I Götaland varierar antal dagar med snötäcke mycket från vinter till vinter. Vissa vintrar är snösäsongen mycket kort som vintern 2019/20 och kring 1990 med bara 1–3 veckor i genomsnitt för de tolv stationerna i Götaland. Andra vintrar har det varit ett snötäcke i över tre månader. Den klart längsta snösäsongen var 1969/70. Sedan mitten av 1980-talet har längden på snösäsongerna legat på en lägre nivå än tidigare.

Hur definieras vinterns största snödjup och antalet dagar med snötäcke?

Vinterns största snödjup är helt enkelt det största snödjup som observerats under ett eller flera dygn under snösäsongen. Denna sträcker sig i allmänhet från tidig höst till sen vår.

Antal dagar med snötäcke definieras som antalet dagar då marken varit till minst hälften täckt med snö. 

Varför är klimatindikatorn snö viktig?

Många vinternäringar är beroende av snö och försvåras om snötäcket är alltför tunt och sporadiskt. Snön fyller även en viktig funktion i naturen och är en del av den årliga cykeln. Utebliven snö kan påverka både växtliv och djurliv. Till exempel kan rennäringen påverkas kraftigt. Ett annat exempel är att Vasaloppet ställdes in åren 1932 och 1990 på grund av snöbrist.

Stora snömängder ökar behovet av snöröjning och påverkar kostnader i samband med transporter samt ökar risken för snöras från tak. Byggnader kan även påverkas av för stora tyngder från snömängder på tak.

Hur har klimatindikatorn för snö beräknats?

En sammanställning av snödjupsdata under perioden 1904/05 – 2020/21 har gjorts för alla SMHIs stationer. Men det visar sig att endast ett begränsat antal stationer var kompletta med snödjupsobservationer varje vinter eller kunde göras till kompletta serier.

För att göra serierna kompletta har ett antal närliggande stationer kopplats ihop, exempelvis gjordes mätningarna i Gäddede fram till 2007/08 men därefter har data från Frostviken utnyttjats. För vissa stationer och vintrar har data saknats varför värden har interpolerats i dessa fall.

För vinterns största snödjup har 43 stationer använts sedan säsongen 1904/05 medan vi för antal dagar med snötäcke utnyttjat 37 stationer sedan säsongen 1949/50.

Framtida snöförhållanden

I ett varmare klimat väntas nederbörden i medeltal öka. Högre temperaturer leder samtidigt till att en större del av nederbörden faller som regn och att snö på marken smälter. Både antalet dagar med snö och största snödjup väntas därför generellt minska.

Högre temperaturer över Nordatlanten och kortare säsong med havsis över bland annat Östersjön kan bidra till mer fukt över Sverige vintertid. Därför kommer det också i varmare klimat förekomma kraftiga snöfall och tidvis vara stora snödjup.

Läs mer om framtida klimat.