En värmebölja med höga temperaturer under längre tid kan få negativa effekter på hälsan och öka antalet dödsfall. Det går delvis att påverka hur varmt det blir i en stad genom hur den är utformad och uppbyggd. Tät bebyggelse och många hårdgjorda ytor skapar en lokal värmeö, det vill säga en ökning av lufttemperaturen i dessa områden.
– En god grund för att hantera värmeböljor kan skapas genom den fysiska planeringen av stadsmiljön, säger Jorge Amorim, forskningsledare på SMHI. Åtgärder för att minska uppvärmningen och begränsa den urbana värmeöeffekten bör i första hand fokuseras på direkta effekter inom närområdet. Till exempel, med skuggande gatuträd och närhet till grönområden.
Studie av förtätning av Stockholm
I en forskningsstudie som undersökt en utbredning och förtätning av Stockholm visar att påverkan på lufttemperaturen är relativt lokal, med en ökning på upp till ca 1,5 grad i medeltemperatur under sommaren. Denna effekt ses inte på avstånd över ca 2 km.
– Den största temperaturökningen ser vi som väntat där naturmiljöer eller grönområden omvandlats till bebyggd mark, säger Jorge Amorim. I de mest centrala och tätbebyggda delarna av Stockholm ser vi ingen betydande förändring av lufttemperaturen, och där minskar inte heller grönytorna i någon betydande omfattning i de utvecklingsplaner för staden som finns.
En förklaring till att förtätning och utbredning av staden inte har större påverkan på lufttemperaturen är Stockholms läge och luftutbyte med närliggande vatten- och naturområden.