Hur ska samhället agera om det samtidigt går ut flera vädervarningar och meddelanden i samma område? Forskningsprojekten Extreme-Index och HydroHazards som finansierats av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har fokuserat på så kallade multipla naturolyckor. Multipla naturolyckor kan innebära olyckor som sammanfaller i tid och rum eller olyckor som triggar eller förstärker varandra, vilket kan innebära flera varningar och meddelanden samtidigt.
Inom Extreme-Index har forskarna arbetat med att utveckla och implementera ett verktyg för riskbedömning som kan inkludera olika typer av extrema naturhändelser och deras potentiella interaktioner. Verktyget är tänkt att användas som ett utbildnings- och planeringsverktyg för exempelvis räddningstjänst och tillsynsmyndigheter. I HydroHazards har forskarna undersökt flera hydrometeorologiska extremer och sammansatta händelser som kan inträffa samtidigt, i följd eller kumulativt, och som kan få allvarliga konsekvenser för samhällsviktiga verksamheter och infrastruktur. i projekten har SMHI samarbetat med Lunds Tekniska Högskola (LTH) och Stockholm Environment Institute (SEI).
I Sverige uppstår sådana händelser främst på grund av snösmältning och höga vattennivåer i vattendrag, kraftig och ihållande storskalig nederbörd, småskaliga skyfall och stormfloder vid kusten. Det har vi också kunnat se i resultaten från de här projekten, säger Jonas Olsson senior forskare vid hydrologienheten på SMHI.
Forskningsprojekten har nått resultat
Hittills har responsen på det som projekten har levererat och presenterat varit positiv. Både i mötet med andra forskare (exempelvis under en forskningskonferens i Berlin) och intressenter som det är tänkt ska ha nytta av informationen.
Det är unikt att ha ett så systematiskt och sammanställt dataset som vi har tagit fram inom projektet, säger Jonas Olsson.
Det är också unikt att analysera varningar tillsammans och vi har byggt upp en bra databas som ger hela bilden och som också finns digitaliserat för framtida användning, säger säger Wei Yang forskare vid hydrologienheten på SMHI.
Har presenterats i en SMHI-rapport
Tidigare i vår publicerades en SMHI-rapport inom Extreme-Index. I rapporten sammanställdes vädervarningar och meddelanden utfärdade av SMHI från 2011 till 2020 efter att forskarna genomförde en omfattande kvalitetskontroll. För enskilda naturolyckor visade sig höga flöden och snöfall vara de vanligaste varningarna, sett till det totala antalet förekomster över alla dagar och varningsdistrikt, följt av varningarna för vind och högt vattenstånd. Förutom för höga temperaturer utfärdades meddelanden avsevärt oftare än varningar, med i genomsnitt mer än 1 000 meddelanden per år (exempelvis för brandrisk och risk för vattenbrist).
Analyser av hydrologirelaterade multipla naturolyckor som presenterades i rapporten visade att:
- distrikten längs västkusten och norra ostkusten var mest drabbade, särskilt under vintern (december-februari),
- höga flöden och vind var den främsta varningskombinationen som inkluderar hydrologi, högt rankad i alla statistiska mått, med de mest drabbade distrikten belägna längs södra västkusten Sverige,
- varning för höga flöden kombinerat med meddelande om gräsbrandrisk var den främsta hydrologirelaterade kombinationen av varning och meddelande, och
- vattenbrist och skogsbrandrisk var den vanligaste kombinationen av två meddelanden.
Projekten leder till andra studier
Framåt finns det idéer och planer på att använda forskningsresultaten av andra på SMHI, då på en större skala när det kommer till vädervarningar och meddelanden i Europa. Bland annat i det europeiska projektet MedEWSa (interoperable Multi-Hazard Early Warning Systems for the European-Mediterranean-African area).
I framtiden vore det även bra att göra fallstudier över regioner i Sverige som är mer utsatta för multipla naturolyckor för att kunna rusta samhället. Det finns mycket att titta på inom ämnet som bland annat hur man kan använda prognosdata och klimatmodeller för att beräkna beroendet mellan väderhändelserna, säger Wei Yang.