Nu analyserar forskare sommarens svettiga värme

Sommarens varma perioder gav de forskare som studerar värme i städer mycket mätdata att analysera. De första analyserna visar att temperaturen och luftfuktighet varierar i staden på grund av olika kombinationer av bebyggda ytor, växtlighet och vatten.

Ett varmare klimat utmanar i områden där bebyggelsen är tät. I städer bildas så kallade värmeöar som bidrar till att öka temperaturen ytterligare.

Under sommaren har SMHI och Linköpings universitet, i samarbete med Norrköpings och Linköpings kommuner, mätt temperatur och luftfuktighet på omkring 50 platser. Mätningarna har skett i tätbebyggda områden i stadskärnorna, i villaområden, naturområden, stadsparker och på landsbygden.

Lägenhetshus med små balkonger
I Kopparhusen i centrala Norrköping är en av projektets mätplatser placerad. Mätningarna visar en tydlig urban värmeö i centrala staden.

– Ur ett forskningsperspektiv hade vi tur att få fyra varma perioder med olika karaktär och längd. Till exempel varierade intensiteten av temperaturen – även på natten – och luftfuktigheten, vilket sammantaget påverkar effekten av värmen, säger Jorge Amorim, forskare och koordinator för projektet på SMHI.

Tydlig urban värmeö

De första analyserna av data från Norrköping visar en tydlig urban värmeö i centrala staden.

– Temperaturen sjunker långsammare på kvällen och nattetid är det ungefär två grader varmare i centrum än på landet utanför staden, säger Jorge Amorim. 

Mätutrustning i träd i Folkparken Norrköping
I Folkparken nära Norrköping centrum var det dagtid svalare under de varma perioderna, jämfört med Kopparhusen i centrala staden. Parken var en sval ö.

Forskarna kan också se att det är svalare i skogsområdet Vrinnevi och den lummiga Folkparken nära centrum, än på andra mätplatser med mer hårdgjorda miljöer.

– I kombination med andra resultat från projektet, nämligen den högupplösta modelleringen av interaktionerna mellan klimatförändring, stadsplanering och klimatanpassningsåtgärder, kommer vi att producera ny jätteviktig kunskap för de som arbetar med stadsplanering så att de kan minska effekten av värmeöar, minska värmestress och de negativa hälsoeffekterna. 

Upplevelsen av värmen viktig

Värme påverkar hälsan, speciellt hos äldre och personer med underliggande sjukdomar eller andra riskfaktorer. Därför krävs förståelse för hur temperaturen påverkas av byggnader, material, växtlighet och vatten, men också hur den faktiskt upplevs av de människor som bor där.

Forskningsprojektet ska fortsätta sina mätningar kommande somrar. Avsikten är också att samla in människors upplevelse av värmen via en mobilapp som utvecklas av Linköpings universitet.

– Det här citizen science-bidraget kommer att öka förståelsen av hur vi upplever värmestress ytterligare, avslutar Jorge Amorim.