Ökade temperaturer och värmeböljor skapar stora utmaningar i tätt befolkade områden där bebyggelsen är tät och bildar så kallade värmeöar som bidrar till att öka temperaturen ytterligare.
För att minska hälsoeffekterna av värme ökar kraven på planering av stadsbebyggelsen. För sådan fysisk planering krävs förståelse för hur temperaturförhållandena påverkas av byggnader, material, växtlighet och vatten, men också hur de faktiskt upplevs av de människor som bor där.
Detaljerade mätningar i två städer
Under sommaren 2022 kommer SMHI och Linköpings universitet, i samarbete med Norrköpings och Linköpings kommuner, att skapa ett förbättrat nätverk av urbana väderobservationer i dessa två städer.
– Mätningarna ligger till grund för ny detaljerad kunskap om hur värme skapas och utvecklas i stadsmiljö, förklarar Jorge H. Amorim, forskare med fokus på värme och luftmiljö i städer och den som koordinerar projektet vid SMHIs meteorologiska forskningsenhet.
– Vi planerar att installera cirka 60 stycken sensorer som ska mäta temperatur och luftfuktighet i relevanta områden i Norrköping och Linköping. Det inkluderar tätbebyggda områden i stadskärnan, villaområden samt naturområden i stadsparker och på landsbygden.
Upplevelse av värmen är intressant
För att ytterligare skapa förståelse för hur värmen upplevs kommer forskarna att samla in data från medborgare via en mobilapplikation som ska komplettera väderobservationerna och de högupplösta simuleringarna av det urbana klimatet.
– Vi kommer under sommaren 2022 att testa applikationen tillsammans med anställda vid kommunala verksamheter, såsom vårdboenden och sommaröppna förskolor, för att ge dem möjligheten att rapportera sin upplevelse av värme, säger Lotten Wiréhn, som forskar om klimatanpassning och ansvarar för Linköpings universitets del i projektet.
Visualisering av data
Information från det totala insamlade materialet kommer senare i projektet att presenteras i ett visualiseringsverktyg för att skapa kunskap och underlag som kan användas av planerare för att förstå var anpassningsåtgärder behövs och hur olika anpassningsåtgärder påverkar värmeutvecklingen i staden.
Mätkampanjen och utvecklingen av mobilappen ingår i projektet BRIGHT som finansieras av Formas, det svenska forskningsrådet för hållbar utveckling.