Den nya generationen vädersatelliter, där MTG-I1 är först ut, är försedda med moderna, förbättrade instrument. MTG-I1 ger en mer detaljerad beskrivning av atmosfären än tidigare satellitgeneration – ju mer detaljerad indata, desto större möjlighet att göra mer träffsäkra väderprognoser. Satelliten är positionerad över ekvatorn och täcker Europa, Afrika och angränsande hav. Den bär på två bildinstrument, Flexible Combined Imager, FCI och Lightning Imager, LI. Idag släpps första bilden från FCI, ett instrument som kommer att ge förbättringar på flera områden jämfört med tidigare, till exempel för detektion av tunna cirrusmoln, konvektion i atmosfären och för att följa när sandstoft förs med vinden från Sahara ut över havet. Den ger också mycket tydligare information om förändringar i havet, t ex längs kusterna. Exempel på detta kan ses på den första bilden som EUMETSAT släpper från MTG-I1 idag.
"Denna anmärkningsvärda bild ger oss stort förtroende för att MTG-systemet kommer att inleda en ny era för prognoser för svåra väderhändelser", säger EUMETSAT:s generaldirektör Phil Evans i ett pressmeddelande.
– FCI-data visar väldigt lovande egenskaper. Med den högre spektrala och rumsliga upplösningen de bidrar med, kan vi redan se den stora nytta dessa data kommer att ge våra prognosmeteorologer och andra användare, säger Adam Dybbroe, forskare och satellitexpert på SMHI.
Satellitdata nödvändigt för väderprognoser
Information från vädersatelliter är en förutsättning för att driva dagens moderna prognosmodeller. Indata till de globala vädermodellerna, det vill säga den information som krävs för att SMHI ska kunna göra en regional väderprognos, utgörs till största del av satellitinformation. I områden där det är sparsamt med väderobservationer, t ex över hav eller på avlägsna platser, ger satelliterna ett nödvändigt tillskott av observationer. När MTG-I1 tas i operationell drift mot slutet av året kommer den att leverera en översiktsbild av jorden var tionde minut.
– När vi gör väderprognoser på 5, 10 eller 15 dagar klarar vi oss inte med observationer från Sverige eller Europa, då krävs bra observationer från hela jorden och det förser satelliterna oss med, säger Eva Strandberg, SMHIs kontaktperson mot EUMETSAT.
Samhällsnytta bekräftas av studier
– När ett så här stort och kostsamt projekt genomförs så görs vetenskapliga studier för att undersöka hur mycket prognoskvaliteten kommer att förbättras. Med de nya satelliterna kan forskarna visa på en tydlig förbättring av våra prognoser, säger Eva Strandberg.
Även de socio-ekonomiska vinsterna med bättre satellitdata undersöks. Bättre data ger bättre prognoser, vilket gör det möjligt att skydda liv och egendom vid extrema väderhändelser. Men även vid ”vanligt” väder finns vinster att göra.
– God och pålitlig information om vädret ger stora vinster i de flesta delar av samhället, men det blir självklart när man tänker på sektorer som livsmedelsförsörjning, elproduktion och transport. Med information från de nya vädersatelliterna får SMHI bättre förutsättningar för att ge det till samhället.
Vädersatelliterna kommer även att vara till nytta vid övervakning och analys av luftföroreningar och jordens klimat. Dessutom tillför de värde inom hydrologiska och oceanografiska användningsområden.
