Ny satellit ska göra väderprognoserna ännu bättre

Från sin bana 36 000 kilometer över jordens yta ska satelliten MTG-I1 oavbrutet förse både prognosmeteorologer, klimatforskare och allmänhet med bilder över Europa, Afrika och angränsande hav. Bilderna blir mer detaljerade och levereras oftare än tidigare: var tionde minut! Satelliten är ett resultat av det europeiska samarbetet kring vädersatelliter, EUMETSAT, där SMHI är Sveriges representant. Uppskjutningen är planerad till idag, den 13 december.

Tre sateliter sedda från rymden med jorden i bakgrunden.
Satelliten MTG-I1 är en av tre satelliter i MTG-konstellationen. Foto EUMETSAT/PyTROLL Förstora Bild
En man visar satellitbilder på sin datorskärm.
Adam Dybbroe visar två bilder skapade med FCI-testdata. Båda är exempel på de nya möjligheter som FCI ger. Förstora Bild

Satelliten MTG-I1 (Meteosat Third Generation – Imager1) är en del av satellitsystemet MTG. Den innebär en avsevärd uppgradering av dagens Meteosat-satelliter och förväntas ge en betydande ökad nytta både för framtagningen av väderprognoser och för klimatforskningen.

– Satelliten MTG-I1 ger en mer detaljerad beskrivning av atmosfären än sin föregångare. Ett par olika exempel är att vi nu bättre kommer kunna detektera tunna cirrusmoln och följa när sandstoft förflyttar sig från Sahara ut över Atlanten eller upp över Europa, säger Adam Dybbroe, forskare och satellitexpert, SMHI.

Viktigt för korttidsprognoser, aktuellt väderläge och klimatforskning

Satelliten skjuts upp från Korou i Franska Guyana. Den ska främst leverera data som kan användas för att förbättra bevakning av aktuellt väderläge och för ”nowcasting”, det vill säga korta väderprognoser som sträcker sig en till sex timmar framåt. Datan kommer också vara en viktig input till de regionala och globala numeriska väderprognosmodellerna.

– Med MTG-I1 kan meteorologerna följa stormarnas utveckling mer i detalj och i så gott som realtid. Därmed sparas värdefull tid genom att de snabbt kan varna om svåra och farliga väderhändelser. Satelliten kommer även ha stor betydelse för forskningen om klimatet. Med MTG-programmet säkerställs kontinuiteten av långa konsistenta tidsserier som är vitala för klimatforskningen, säger Adam Dybbroe.

Data från satelliter är nödvändig för utvecklingen av väderprognoser

Data från vädersatelliter är i dag en avgörande källa till att säkerställa bra prognoser. Förbättringarna i de numeriska prognoserna under de senaste 20 åren kan i stor utsträckning tillskrivas satellitdata. Modellutveckling och datorkraft är andra viktiga faktorer. Satellitdata ger en heltäckande översyn i hög upplösning av jorden och atmosfären som ingen annan datakälla kan ge.

– För att meteorologen ska kunna bilda sig en överblick över nuläget är satellit­data tillsammans med andra observationer, till exempel via mätplatser på marken och väderradar, grundläggande. Dessutom kan vi animera data tillbaka i tiden och få en helt unik överblick över strömningsmönster och väderutvecklingar i realtid, säger Adam Dybbroe.  

Bättre bilder och blixtövervakning

Satelliten MTG-I1 har två nyutvecklade instrument: Flexible Combined Imager (FCI) och Lightning Imager (LI). Bildinstrumentet FCI ersätter och förbättrar instrumentet SEVIRI som idag finns på de befintliga MSG-satelliterna (Meteosat Second Generation).

Porträtt på en man i glasögon.
Adam Dybbroe, forskare och satellitexpert, SMHI.

– Med Flexible Combined Imager kan vi göra nya och bättre bilder och produkter. Det gäller till exempel information om fukt i gränsskiktet och molnens mikrofysikaliska egenskaper. Det nya instrumentet ger till exempel mer information om huruvida molnen huvudsakligen består av iskristaller eller vattendroppar. Sådana produkter eller bilder kan bland annat vara extra användbara i flygvädertjänsten, eftersom man därigenom bättre kan lokalisera risk för isbildning eller kraftig konvektion och skyfall, säger Adam Dybbroe.

– Med Lightning Imager kommer vi för första gången någonsin få en konstant heltäckande övervakning på blixtintensiteten i realtid över Europa, Afrika och angränsande hav. Detta anses till exempel kunna ge betydande bidrag till korttidsprognoser gällande nederbörd i allmänhet och skyfall i synnerhet, säger Adam Dybbroe.

Ny kunskap om blixtrar

Även områden där det idag finns relativt bra tillgång till markbaserade system för att visa blixtaktivitet, som till exempel i Sverige, förväntas Lightning Imager vara ett viktigt komplement. Där de markbaserade systemen är bra på att fånga blixtar av typen ”från moln till mark” är de sämre på att fånga blixtar mellan moln och i molnen.

– Dessutom är de satellitbaserade observationerna bättre på att beskriva den rumsliga utvecklingen och utbredningen av blixtaktiviteten. Sådan data har levererats i USA under några år och det har resulterat i helt ny kunskap om blixtar och dess koppling till vädret under molnen, säger Adam Dybbroe.

36 000 kilometer över havsytan

Satelliten MTG-I1 kommer, liksom sina föregångare, att röra sig 36 000 kilometer över jorden i en geostationär bana. Det innebär att den går i en bana runt ekvatorn med en omloppstid på 24 timmar och alltid kommer att befinna sig över samma punkt längs ekvatorn.

Väl på plats är det flera intrimningar av instrumenten som skall göras. Ungefär tolv månader efter uppskjutningen beräknas den första datan levereras. Datan som SMHI tar ned från satelliten bearbetas och görs tillgänglig för prognosmeteorologer, klimatforskare och allmänheten via smhi.se.

Satelliten MTG-I1 är en av tre satelliter i MTG-konstellationen. De andra satelliterna, MTG-I2 och MTG-S1 – där I står för Imager och S står för Sounder – planeras skjutas upp mellan 2024 och 2026. Först kommer MTG-S1 och sist i konstellationen kommer MTG-I2. Från och med 2026 ska de båda I-satelliterna samarbeta för att förse oss med MTG:s bilder, medan S-satellitens instrument kommer att förse oss med information om den vertikala strukturen av temperatur, fuktighet och aerosoler i atmosfären.

Intervju med Martin Raspaud, SMHI, om hur vi kommer att använda data från de nya väder- och klimatövervakningssatelliterna.
Källa: EUMETSAT

SMHIs roll i EUMETSAT

SMHI representerar Sverige i EUMETSAT, som är ett europeiskt samarbete kring vädersatelliter. Som ett av 30 medlemsländer är Sverige, genom SMHI, med att ta beslut om till exempel nya satellitprogram och förvaltningen av de befintliga. Det kan bland annat handla om vilka data och produkter som ska bearbetas, vidareutvecklas och distribueras.

Inom Satellite Application Facility tar SMHI fram algoritmer och produkter/dataserier för korttidsprognoser (nowcasting) och klimat. SMHI är dock huvudsakligen ansvarig för och inblandad i utvecklingen mot de polära satelliterna. Den första satelliten i EUMETSAT:s nya polära program EPS-SG (European Polar System – Second Generation) skjuts upp 2025.