Så fungerar datavärdskapet

Här presenteras information om programområden, delprogram och undersökningar och olika datatyper enligt Havs- och Vattenmyndighetens och SMHIs tidigare registersida. I högerspalten finns länkar till SMHIs kodlista, andra listor som artlistor och HELCOM PEGs listor.

Miljöövervakningsdata Kust och Hav

SMHI är på uppdrag av Havs- och Vattenmyndigheten datavärd för data som insamlats inom svensk havsmiljöövervakning. Se även länk till Naturvårdsverkets kvalitetssystem för samordnad miljöövervakning

Datavärdens uppdrag är att leveranskontrollera, lagra och tillgängliggöra data. I uppdraget ingår också att ta fram vissa bearbetningar av data.

Data som inte bedömts känsliga utifrån sekretesslagstiftning tillgängliggörs för fritt vidareutnyttjande enligt licensen CC0 och är därmed fria att använda, återanvända, distribuera och aggregera.

Användare får gärna, men behöver inte, referera till miljöövervakningsdata hämtade från oss eller någon annan av miljöövervakningens datavärdar. Finansiär och huvudman för marina miljöövervakningen är Havs- och vattenmyndigheten.

Programområde Kust och hav.

Delprogram inom datavärdskapet: Fria vattenmassan, Makrofauna mjukbotten, Vegetationsklädda bottnar, däggdjur inom delprogram Säl och havsörn.

Programområde: Oceanografi

Delprogram Undersökning Tidsperiod
Nationella data 
Fria vattenmassan, trendövervakning
Hydrografi och närsalter Östersjön och Västerhavet 

1979-nu

Regionala data 
Fria vattenmassan, trendövervakning
Hydrografi och närsalter Östersjön och Västerhavet 

1980-nu

Programområde: Marinbiologi

Undersökning Tidsperiod Kontakt
Makrofauna mjukbotten, 
Bottniska viken

1983-nu

jan.albertsson@umu.se
Makrofauna mjukbotten, 
eg. Östersjön

1971-nu

jonas.gunnarsson@su.se

stefan.tobiasson@lnu.se

Makrofauna mjukbotten,
Västerhavet

1983-nu

fredrik.pleijel@marine.gu.se
Vegetationsklädda bottnar, 
eg. Östersjön

1993-nu

susanne.qvarfordt@su.se
Vegetationsklädda bottnar, 
Skagerrak

1993-nu

jan.karlsson@marine.gu.se
Pelagial kemi och biologi, Bottniska viken

1989-nu

joakim.ahlgren@umu.se
Pelagial kemi och biologi, eg. Östersjön

1982-nu

jakob.walve@su.se
Pelagial kemi och biologi, Västerhavet

1979-nu

shark@smhi.se
Gråsäl

1989-nu

olle.karlsson@nrm.se
Knubbsäl

1988-nu

olle.karlsson@nrm.se
Vikaresäl

1995-nu

olle.karlsson@nrm.se
Tumlare 2016-nu julia.carlstrom@nrm.se

Undersökningstyper

En sammanfattning visas nedan men utförligare beskrivning av de metoder som används inom nationell miljöövervakning finns på sidan för Havs- och vattenmyndighetens s.k. "undersökningstyper"

 

Fysikaliska och kemiska parametrar

Vattenprover insamlas med vattenhämtare vid bestämda djup från ytan till botten. Analysen sker direkt eller i efterhand vid ett laboratorium. Ibland används även en mätsond (CTD) vid provtagningen som kontinuerligt mäter t.ex. salt, temperatur, syre från ytan och botten. Siktdjup mäts med en s.k. secchi skiva. Se undersökningstypen förHydrografi och närsalter, kartering.

Mjukbottenfauna

Prover tas ofta med en bottenhuggare som samlar in en känd mängd bottensubstrat. Materialet sållas och de djur som finns i provet konserveras för att senare artbestämmas, räknas och vägas. För varje art presenteras data över antal räknade individer i provet, antal per bottenyta, vikt på organismerna i provet och vikt per bottenyta. För vissa organismer rapporteras endast att de förekommit i ett prov, men inte hur många de var. Ofta rapporteras dessutom bottensedimentets beskaffenhet. Se undersökningstyperna för Mjukbottenlevande makrofauna, kartering och Mjukbottenlevande makrofauna, trend och områdesövervakning.

Vegetationsklädda bottnar

Data samlas vanligtvis in med hjälp av dykare som följer en transekt längs havsbotten och observerar förekomsten av olika arter. Det som observeras antecknas antingen på plats eller analyseras i efterhand utifrån fotografier, video eller prover som samlats in av dykarna. Ofta noteras observationernas djup, position längs transektlinan och vilken yta längs transekten som provtagits. Metoderna varierar mycket. För varje art presenteras mätningar: hur många det finns på en viss yta, hur många som räknats, hur stor andel av botten som täcks eller artens djuputbredning. Ofta rapporteras dessutom bottensedimentets beskaffenhet och hur stor andel av botten som överlagrats av sediment. Om många transekter väljs samtidigt finns det risk att nerladdningen tar lång tid. Se undersökningstyperna för Vegetationsklädda bottnar, ostkust och Vegetationsklädda bottnar, västkust.

Djurplankton

Prover samlas in genom att dra en håv vertikalt genom vattnet. Den provtagna volymen uppskattas antingen utifrån mätare på håven eller utifrån håvens öppningsarea och längden på håvdraget. Djuren i håven konserveras för att senare artbestämmas, räknas och storleksbestämmas. Eftersom antalet djur kan vara mycket stort analyseras ibland endast ett delprov som sedan räknas om till mängden i hela håvdraget. För varje art (och ibland utvecklingsstadium och kön) presenteras antal djur som räknats, antal djur per vattenvolym, och ibland vikt och medel- eller median-längd. Se undersökningstypen för Djurplankton, trend- och områdesövervakning.

Växtplankton

Växtplankton/picoplankton provtas ofta genom att havsvatten hämtas med en vattenhämtare som kan stängas på ett visst djup eller med en slang som hängs vertikalt i vattnet och sedan försluts för att hämta en blandning av vatten från olika djup (ett s.k. integrerat prov). Växtplankton/picoplankton i vattnet konserveras för att senare artbestämmas, räknas och storleksbestämmas. För varje art (och ibland storleksklass samt trofisk status i enlighet med HELCOMs PEG-lista) presenteras data över antal räknade individer i provet, antal alger per vattenvolym, vikten per vattenvolym och cellvolymen per vattenvolym. Både prokaryota och eukaryota växtplankton rapporteras och vissa mätningar fokuserar specifikt på picoplankton. Se undersökningstypen för Växtplankton.

Bakterieplankton

Vattenprover samlas in med en vattenhämtare. Mängden bakterier i vattnet och produktionen av bakterier mäts. Även bakteriernas cellstorlek och biomassa rapporteras.

Klorofyll

Vattenprover samlas antingen in med en vertikalt hängande slang som försluts och ger ett blandat prov från olika djup eller med en flaska från fasta djup. Vattnet filtreras. Utifrån fluorescens-mätningar bestäms klorofyllhalten.

Primärproduktion

Primärproduktionen mäts med två metoder: dels in situ där kolfixeringen mäts i flaskor som hänger ute i vattnet i några timmar och dels med inkubator där kolfixeringen mäts i en ljusgradient. Totala primärproduktionen i havet beräknas därefter utifrån rådande ljusförhållanden. Se undersökningstypen för Primärproduktion.

Sedimentation

Sedimentationsfällor får hänga ute under ett antal dagar för att lagra det material som sedimenterar ned genom vattnet. Det sedimenterade materialets torrvikt mäts och sedimentationshastigheten beräknas. Dessutom analyseras hur stor andel olika ämnen utgör av det sedimenterade materialet. Se undersökningstypen för Sedimentation.

Tumlare

Förekomsten av tumlare studeras utifrån inventeringar med sensorer för ljudupptag av klickljud. Antal räknade tumlare per lokal utifrån uppskattningar från klickljud rapporteras.

Sälförekomst

Förekomsten av vikare (Ringed seal), gråsäl och knubbsäl (Harbour seal) studeras utifrån inventeringar med flygplan eller från land. Antal räknade säl per lokal rapporteras. Se undersökningstyperna för Bestånd av knubbsäl och vikaresäl och Gråsälsbestånd.

Sälpatologi

Döda sälar obduceras och mätningar av tillståndet rapporteras. Där exakt fyndplats inte är känd lagras positionen i länets residensstad enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. Se undersökningstypen för Patologi hos gråsäl, vikaresäl och knubbsäl.