Beräkningarna bygger på de belastningar från olika källor som finns i S-HYPE (bruttobelastning, B) och en retention (totalt inom området (rettot) eller endast huvudfåran (retmain) för varje delområde. Utifrån detta kan vi beräkna en belastning vid varje områdes utlopp (nettobelastning, N).
Inom ett område beräknas belastningen från markläckage och enskilda avlopp på samma sätt. Här antas belastningen vid utloppet på området vara den del som finns kvar efter att retention skett i både lokala vattendrag och sjöar och områdets huvudåfåra. Följande formel används:
N = B*(1-rettot)
Där N =nettobelastning, B = bruttobelastning och rettot = total retention inom området.
För belastning från punktkällor används samma princip, men utgår endast från retentionen i huvudfåran och använder därmed formeln:
N = B*(1-retmain)
Där N = nettobelastning, B = bruttobelastning och retmain = retention i huvudfåran.
För att beräkna belastningen nedströms till valfri punkt multipliceras detta värde med retentionerna för varje delområde fram till användarens fokusområde. Följande ekvationer används:
För mark och enskilda avlopp:
N = B*(1-rettot)*(1-retmainnedstr1)*…
*(1-retmainnedstrn)
Där N = nettobelastning, B = bruttobelastning och rettot = total retention inom området. n är antal områden nedströms.
För punktkällor:
N = B*(1-retmain)*(1-retmainnedstr1)*…
*(1-retmainnedstrn)
Där N = nettobelastning, B = bruttobelastning och retmain = retention i huvudfåran. n är antal områden nedströms.
För bifurkationer fördelas belastningen i de olika grenarna baserat på medelvärden från S-HYPE:s beräkningar.