Adventstiden påminner mig om att värna ljuset i mörkret. Ett enda litet ljus kan sprida värme och ge sken över sådant som varit i dunkel. På samma sätt kan ett enda litet mätvärde belysa något, som hittills bara anats.
Jag har tidigare pratat om SMHIs långa mätserier. Vi har mätt nederbörd, temperatur, vattenstånd, istjocklek och en hel rad andra parametrar i över 100 år. Oftast har vi mätt det som är normalt och på så sätt kunnat skapa en bild över det som är mer regel än undantag. Men över tid har en och annan extrem väderhändelse fångats i mätare och på så sätt kunnat bekräfta sådant, som vi bara kunnat gissa oss till tidigare. Över tid, har alla små värden blivit till en enormt värdefull bank av kunskap som vi kan använda på olika sätt.
När jag själv tittar på data från långt tillbaka, slår det mig att bakom varje siffra över vattenflöde eller vattennivå så finns en människa. Fram till man började automatisera insamling av data, från cirka 90-talet skrevs värden ned av observatörer, diagram postades till SMHI och data scannades eller digitaliserades in i databaser.
Dessa fyra herrar i hatt (och keps), har alla bidragit till att vi idag har den kunskap vi har. Hur tänkte de själva om det? Tyckte de att de bara gjorde sitt arbete eller satte de stolthet i det? Kunde de ana att alla värden de rapporterat in, skulle ge sitt lilla ljus över bilden av Sveriges hydrologi?
Jag vet inte. Men det får mig att fundera. Vad gör vi själva som kommer användas för att lysa upp framtiden? Vi lever i andra tider idag. Nu observeras det mesta med olika automatiska mätare och även om några av mina kollegor sitter i båt ibland, så arbetar de flesta vid datorer. Oavsett gör de alla sitt bästa för att förbättra och sprida kunskap om olika företeelser. Data används direkt eller indirekt för att bland annat förbättra modeller, beskriva hur klimatförändringarna påverkar vattentillgången eller varna för höga flöden och på så sätt ha möjlighet att undvika skada i framtiden.
Avslutningsvis, min vana trogen, vill jag tipsa om en annan form av kunskapsbank. Läs mer om kunskap som plitats ned i hydrologiska rapporter för att informera om olika aspekter av Sveriges hydrologi. Eller, för den som är intresserad, läsHydrografiska Byråns första Årsbok från 1908. Den skrevs av Axel Wallén, Hydrografiska byråns förste föreståndare.
Värme och ljus önskar jag dig.
//Katarina