Var i landet finns flest vattendrag?

Sverige ligger lyckligt lottat till. Sett över ett år regnar det mer än det dunstar. Detta leder till att det blir ett överskott av vatten som antingen rinner ned i mark eller ned i vattendrag via sjöar ut i havet. 

Men var finns det flest vattendrag? Går det att på samma sätt som för sjötäthet beskriva täthet av vattendrag? Är det ens intressant?

Nedan resonerar jag om varför frågorna är intressanta, men svåra att svara på.

Om konsten att beskriva verkligheten

SMHI har i uppdrag att beskriva Sveriges hydrologi. Detta görs på olika sätt. SMHI tar bland annat fram underlag för var det rent fysiskt finns vatten på mark, det vill säga sjöar och vattendrag och ibland pölar och diken. Underlaget är naturligtvis inte samma sak som verkligheten utan just en något grövre beskrivning av hur det faktiskt ser ut i hela landet.

Med observationer och modeller beräknas även hur mycket vatten som rinner från vårt land ut i havet. På så sätt kan vi alltså säga vilka avrinningsområden som har mest vatten i sina vattendrag. 

Störst, mest och vackrast? 

Sveriges största vattendrag är utan konkurrens Göta älv. Den vinner kategorierna - mest vatten per år, störst avrinningsområde och även längst sträcka, när Klarälven räknas med.

Kunskapsbanken: Sveriges största vattendrag

Mest vatten som någonsin uppmäts i något vattendrag kommer dock från Torneälven. Där rinner det under vårfloden betydligt mer vatten än i Götaälv.  

Någon tävling för de mindre vattendrag är svårt att ha. Men mest vatten rinner det i  mindre vattendrag  i fjälltrakterna. Hur det ser ut i medel för perioden 1981-2010 kan ses i bilden nedan. Hur avrinningen ser ut i landets mindre vattendrag med avrinningskartor.

Avrinningskartor i SMHI vattenwebb.

Var är tätheten av vattendrag störst? 

För att svara på frågan måste vi först förstå vad som gör att det bildas många vattendrag i ett område och färre i ett annat. Och vad menar vi egentligen med ordet vattendrag? 

När det är blött i marken kan det rinna vatten lite hur som helst; vi har alla sett hur det bildas små bäckar på stigar om det regnat mycket; och i alla fall jag minns hur roligt det var att gräva kanaler i sand för att se hur vattnet tar sig fram. Det är förresten fortfarande roligt. Vatten rinner ju alltid nedåt den enklaste vägen. Den lärdomen fick sig Vildhussen som ledde om en hel älv, men mer om det i en annan artikel.  

Ett vattendrag behöver inte vara permanent. De flesta av landets mindre vattendrag torkar ut. I norra Sverige fylls bäckarna vid snösmältning men leder inte vatten framåt sensommar eller vinter. Likadant i södra Sverige där många mindre vattendrag är torra sommartid.

Vattendrag bildas där det finns avrinning. Men hur de bildas beror på topografin, markens genomsläpplighet, dess struktur, jorddjup och inte minst vilken växtlighet som finns i området. Och detta är bara de naturliga faktorerna. En monumental uppgift för att förstå hur vattnet på liten skala rör sig i mark är att kartlägga alla landets diken. Sedan hundratals år har människor slitit med att gräva diken för att få odlingsbar jord och bättre förhållanden i skog och mark. Dikena leder vatten, men exakt var alla diken finns vet ingen. En stor del är delvis igenväxta. 

En annan faktor som behöver hanteras för att titta på täthet av vattendrag är hur vattnet rinner i stadsmiljö. Dagvattensystem, gammalt såsom nytt, är viktiga delar för att förstå hur vatten rör sig i stadsmiljö.

Med detta sagt, det går alltså inte att idag säga exakt hur och var det finns flest vattendrag om vi ska räkna med ”alla”. Men däremot kan vi räkna på de som finns karterade. Och de ska vi göra nu. 

Hydrografi i Nätverk

SMHI och Lantmäteriet har i ett stort samarbetsprojekt tagit fram en mer detaljerad beskrivning av Sveriges vattendrag, alltså älvar, åar och större bäckar och diken. Tidigare beskrivningen av landets vattendrag gjordes med Svenskt Vattenarkiv, SVAR.

I bilderna nedan visas två exempel över vad som händer när vattendrag beskrivs mer detaljerat. Kortfattat kan sägas att de blir fler och längre. Fler vattendrag har kartlagts och den högre upplösningen gör att meandring och krökar fångas betydligt bättre vilket gör att vattendragen på kartan blir längre. Allt har granskat och bundits samman i ett nätverk vilket gör det värdefullt i många avseenden.

Beskrivningen från Hydrografi i Nätverk är som bilderna visar, betydligt mer detaljerad än med Svenskt Vattenarkiv, men naturligtvis inte samma sak som verkligheten. En stor mängd diken och mindre vattendrag beskrivs till exempel inte. Det beror på att det skapats under lång tid och med olika förutsättning. Uppdatering görs utifrån flygbilder. 

Totalt finns följande beskrivet:

• Mer än 362 000 vattendrag
• Cirka 52 600 mil vattendrag
• Cirka 900 mil otydliga stomlinjer

Otydlig stomlinje visar där vatten leds under mark. Den dras fiktivt och närmsta vägen från de objekt som den binder samman.

Vilka vinner?

20% av de vattendrag som karterats med Hydrografi i Nätverk ligger i Lappland. Men det beror mest på att Lappland är väldigt stort och karteringen är därför ändå glesast här.

Tätheten av karterade vattendrag är störst i Dalsland, Gästrikland och  Bohuslän. Dalsland som även har störst sjöandel får därmed kanske koras till vattenrikast. 

Skillnaderna är inte särskilt stora och nedan visas hela tabellen för landets alla landskap .

Är frågan intressant?

Sjötäthet har betydelse för vattentillgången och hur hydrologin fungerar i ett område. Sjöar fungerar dämpande på vattensystemet och är magasin i ordets rätta betydelse. 

Täthet av vattendrag å andra sidan representerar mer, ja vad representerar det? Jag vet inte än. Jag älskar statistik och tycker att det kan vara till nytta i många fall, men i denna fråga är jag benägen att hålla med Tage Danielsson i hans åsikt om ämnet – "Det finns tre sorters lögn, Lögn – förbannad lögn och statistik."  

Gästbloggare: Katarina Stensen, hydrolog