I samband med ordentliga blåsväder kommer ofta frågan om inflöden till Östersjön upp. En rejäl dos med nytt vatten från Nordsjön som i slutänden kan lindra syrebristen i centrala Östersjöns djupare delar. Men hur fungerar det egentligen, vilka krafter är i omlopp när vattnet strömmar in genom Öresund? Vi tittar lite närmare på detta med utgångspunkt i den senaste stormen, och gör även en jämförelse med stora flöden i andra änden av Östersjöbassängen.
Stormen Malik gav höga och låga vattennivåer
Under helgen den 29–30 januari passerade stormen Malik över södra Sverige. Redan dagarna innan rådde hård nordvind ute på Nordsjön som drog med sig vatten från norra Atlanten. På fredag den 28 januari slog vinden om till väst och vattnet pressades in i Skagerrak. Vattennivån höjdes rejält, och när vinden åter blåste söderut sköljdes vattnet med mot Hallandskusten och Själland i Danmark.
Där tog det stopp, mer vatten tryckte på och vattenståndet vid norra änden av Öresund steg en och en halv meter på nio timmar. I andra änden försvann vattnet österut med vinden, vattenståndet sjönk och över de nio milen från Viken i norr till Skanör i söder blev det en nivåskillnad på nära två meter.
Med en sådan skillnad blir det en ordentlig skjuts på vattnet söderut. Men då Öresund är så pass trångt och smalt tar det ett tag innan det har jämnat ut sig. Så länge det blåser håller sig vattenståndsskillnaden kvar, sundet blir som en tillfällig älv som strömmar från Kattegatt in i Östersjön. Först när stormen lagt sig återgår vattennivån till den normala, och det vatten som flödat in sprider sig vidare in i Östersjön.
Högsta flödet i svenska vattendrag – maj 1968
Att vädret kan orsaka mycket stora vattenflöden känner vi också igen från vårfloden i våra vattendrag. Särskilt i nordligaste Sverige kan det bli dramatiskt när snön smälter så att en hel vinters samlad nederbörd frigörs på en gång. Riktigt extremt var det i maj 1968, när ett plötsligt omslag till varmt väder orsakade en mycket snabb avsmältning och extremt höga flöden i Torneälven på gränsen mellan Sverige och Finland. Vid Kukkolankoski i den nedre delen av älven var flödet 3 670 kubikmeter per sekund, det högsta flöde som någonsin uppmätts i ett vattendrag i Sverige.
Hur står sig detta då i jämförelse med de volymer som strömmade genom Öresund under stormen Malik? Nja, även en storm som Malik som historiskt sett inte kan räknas till någon av de stora stormarna, gav ett inflöde genom Öresund om cirka 5 kubikkilometer (5 miljarder kubikmeter) under veckoslutet 29–30 januari. Förbi Kukkolankoski strömmade ungefär 0,3 kubikkilometer per dygn ut mot Bottenviken när vårfloden flödade som allra mest.
Jörgen Öberg, oceanograf och gästbloggare
Intressanta länkar:
I Kunskapsbanken om inflöden till Östersjön
I Kunskapsbanken om historiska översvämningar