Nationaldagsvädret – några historiska topp- och bottennoteringar

På lördag den 6 juni är det Sveriges nationaldag. I vår artikel Nationaldagsväder i Kunskapsbanken görs en genomgång av vädret på nationaldagen i Sverige de senaste sju åren samt för temperatur- och nederbördsextremer i Stockholm för åren 1961-2019.

Nu ska det istället handla om olika extremer för hela Sverige på nationaldagen. Samtliga angivna värden utgår från de data som är digitaliserade. Graden av digitaliserade data före 1945 är låg, måttlig för 1945-1960 samt i princip komplett för 1961-2019. I takt med den pågående digitaliseringen kommer vi kontinuerligt att få in nya data.

Högsta temperatur

  • Götaland: 30,8° i Göteborg och Mariestad, båda Västergötland, 2019
  • Svealand: 32,3° Falun-Lugnet i Dalarna 2008
  • Norrland: 30,3° i Forse i Ångermanland 2019

Kommentar: För samtliga tre landsdelar gäller att de nominellt sett högsta värdena uppmättes 1889. Dock finns frågetecken kring mätinstrumenteringen för åtminstone två av dessa vilket kan ha gjort att värdet varit något för högt. I princip likvärdiga värden har uppmätts i modern tid.

För Svealands del finns ett värde på 32,4° uppmätt i Nora i Västmanland 1889 men i samband med att stationen uppmätte 31,3° i maj 1911 framgår att det var osäkert vilken typ av strålningsskydd som användes. Samma sak bör rimligen ha gällt vid mätningarna anno 1889. Därför får Faluns värde från 2008 ses som betydligt mer tillförlitligt. I Götaland finns högre värden från 1950 (31,2° i Bollerup) och 1889 (31,5° i Linköping). Det första har dock bedömts vara alltför osäkert. När det gäller Linköpings värde från 1889 förefaller det precis som Noras vara något osäkert. Skara, Västerås och Karlshamn hade alla 30,0° som högsta temperatur. Med detta som bakgrund får Göteborgs och Mariestads värde från 2019 således ses som Götalands varmaste nationaldag, åtminstone på drygt 100 år. I Norrland finns ett värde på 30,5° från Bjuråker 1889. Värdena angavs vid den här tiden endast i hela eller halva grader varför Forses värde får ses som likvärdigt. Vi kan sluta oss till att 2019, 2008 och 1889 varit de år då nationaldagens högsta temperatur uppmätts.

Lägsta temperatur

  • Götaland: -3,1° i Hagshult i Småland 2009
  • Svealand: -5,5° i Grundforsen i Dalarna 1969
  • Norrland: -8,2° i Ljusnedal i Härjedalen 1941

Kommentar: Ljusnedals värde är det sjätte lägsta som observerats i Sverige i juni månad. Samma natt hade Hede i Härjedalen -8,0°. Både Ljusnedal och Hede noterade ännu lägre temperaturer två dagar senare. Den 6 och 8 juni 1941 ståtar med att vara södra Norrlands allra kallaste juninätter. I norra Norrland var det ännu kallare den 2 juni 1907 då det svenska junirekordet på -9,8° uppmättes.

Största nederbördsmängd

  • Götaland: 83,7 mm i  Smygehuk i Skåne 1984
  • Svealand: 64,7 mm i Nora i Västmanland 1884
  • Norrland: 70,2 mm i Tjåmotis i Lappland 1968

Kommentar: Lustigt nog är de största regnmängderna i de tre landsdelarna alla från år då det varit skottår. Det svenska nederbördsrekordet för juni är 187,3 mm uppmätt i Härnösand i Ångermanland den 18 juni 1908.

Största snödjup

  • Götaland: - (*)
  • Svealand: - (*)
  • Norrland: 131 cm i Katterjåkk i Lappland 1997

Kommentar till (*): I både Götaland och Svealand har snö på nationaldagen förekommit även om inget mätbart sådant uppmätts vid ordinarie mättillfälle på morgonen.  Efter ett snöfall den 6 juni 1920 låg det mitt på dagen 15 cm snö i Hällefors i Västmanland. Morgonen därefter rapporterade Tolsgården i nordligaste Västergötland ett snödjup på 2 centimeter. Ett snöfall i Ulvsjö i nordligaste Dalarna 1967 gav upphov till ett snödjup på 21 cm på morgonen därpå. 

Uppgifter finns om att marken var snötäckt i Mariedamm i södra Närke (ligger ett par mil öster om Laxå) den 4-6 juni 1888. Från Kungliga bibliotekets arkiv av gamla dagstidningar framgår från Hemlandsvännen den 7 juni 1888 att det måndagen den 4 juni i Laxå i södra Närke föll mycket snö och marken mellan Hasselfors och Svartå var alldeles vit. Även i Dalsland kan snön mycket väl ha legat kvar den 6 juni. Från Stockholms Dagblad den 12 juni 1888 kan man läsa att snön låg omkring 15 cm djup på flera håll i Sundals härad i Dalsland den 5 juni. Noterbart är att Götalands snödjupsrekord i juni är 10 cm från 1981.

Högsta lufttryck

  • Götaland: 1038,9 hPa i Strömstad i Bohuslän 1962
  • Svealand: 1038,9 hPa i Särna i Dalarna 1962
  • Norrland: 1038,5 hPa i Edsbyn i Hälsingland 1962 

Kommentar: Sommaren 1962 hör vädermässigt till en av de sämsta som observerats med mycket kyligt och ostadigt väder. I Stockholm kom temperaturen inte ens över 25° denna sommar. Nationaldagen 1962 bjöd i vart fall på uppehållsväder i princip hela landet. Detta tack vare ett mäktigt högtryck med centrum över Sydnorge som täckte Sverige. 

Lägsta lufttryck

  • Götaland: 980,2 hPa i Nordkoster i Bohuslän 1977
  • Svealand: 982,1 hPa i Arvika i Värmland 1977
  • Norrland: 984,9 hPa i Kiruna i Lappland 1956

Högsta medelvind

  • Götaland: 21,0 m/s i Måseskär i Bohuslän 1977
  • Svealand: 17,4 m/s i Örskär i Uppland 2015
  • Norrland: 25,3 m/s i Stekenjokk i Lappland 1996

Kommentar: Uppenbarligen var nationaldagen 1977 inte mycket att yvas över i södra Sverige. Stekenjokks värde var ett resultat av stationens utsatta läge. I Svealand finns två högre vindvärden från 1949 men då värden före 1951 inte anges i rekordsammanhang har dessa utelämnats här.

Högsta byvind

  • Götaland: 24,4 m/s i Hanö i Blekinge 2000 
  • Svealand: 22,8 m/s i Örebro i Närke 1999
  • Norrland: 30,6 m/s i Stekenjokk i Lappland 2011

Kommentar: De högsta byvindarna är alla av modernt datum. Detta är inte så konstigt då parametern byvind kom till i samband med automatiseringen av stationsnätverket 1995-1996. 

Ha en skön Nationaldag alla läsare! :)

//Misha