Juli 2020 har inletts med en meteorologiskt mycket intressant väderbild. I gränsområdet mellan varm luft i öster och svalare luftmassor i väster bildades ett för årstiden extremt djupt lågtryck med centrum över Finland. Även om Sverige bara befunnit sig längs den västra flanken av lågtrycket, så har det ändå varit det lägsta lufttrycket i juli i Sverige på mer än 60 år.
I Haparanda uppmättes som lägst 981,0 hPa mellan klockan 03.14 och 03.21 på onsdagsmorgonen. Detta är det lägsta lufttrycket i Sverige i juli månad sedan den 10 juli 1958 då Malmberget rapporterade 980,7 hPa som lägst.
Nästan lika lågt lufttryck som i år var det den 5 juli 1995 då Vindeln i Västerbotten hade 981,1 hPa.
I Finland uppmättes under onsdagen ett så lågt lufttryck som 974,9 hPa i Salla Naruska i nordöstra Finland. I Finland namngav man lågtrycket till Päivö.
Om det här lågtrycket passerat med sitt centrum över Sverige och varit lika djupt, så skulle vi med god marginal ha kunnat redovisa ett nytt svenskt lågtrycksrekord för juli. Det gällande rekordet är 977,1 hPa i Ulricehamn den 9 juli 1931.
Förutom det ovannämnda lågtrycket i juli 1931 så är det bara år 1871 och 1935 som lufttryck under 980 hPa rapporterats i Sverige i juli månad.
Lägsta uppmätta lufttryck i Sverige i juli
Hur jämförbara är äldre lufttrycksmätningar?
Jämfört med en del andra meteorologiska parametrar är lufttrycket statistiskt sett ganska "snällt". Det är relativt homogent i tid och rum, så grova felrapporteringar upptäcks lätt.
Åtminstone vid de större stationerna kan man anta att man redan tidigt använt kvicksilverbarometrar av bra kvalitet och att man mätt in höjden över havet noggrant.
Något som i viss mån kan leda till ökad frekvens lufttrycksrekord är att antalet stationer som mäter lufttryck har ökat med åren. Dessutom mäts lufttrycket mycket tätare i tiden. För 100 år sedan fick man vara glad över tre observationer per dygn. Med den senaste generationen av automatstationer får vi data varje minut.
Sverker Hellström