Enligt de nya normaltemperaturerna för perioden 1991-2020 har klimatzonerna i Sverige förskjutits norrut. Det gäller för det varmtempererade klimatet som har brett ut sig norrut på det kalltempererade klimatets bekostnad.
Det finns sedan gammalt en klassificering av klimattyper baserad på medeltemperatur och/eller årsnederbörd. Denna klassificering brukar benämnas Köppens klassificering efter klimatologen Wladimir Köppen (1846-1940).
De klimattyper som främst kommer ifråga för det svenska klimatet är varmtempererat respektive kalltemperererat klimat. I ett varmtempererat klimat har den kallaste månaden en normal månadsmedeltemperatur över -3°C. I det kalltempererade klimatet har den kallaste månaden en normal månadsmedeltemperatur under -3°C.
Som framgår av kartorna hade det varmtempererade klimatet svårt att nå över Sydsvenska höglandet under perioden 1961-1990. Under perioden 1991-2020 har det avancerat upp till Mälardalen och även en bit upp längs kustbandet i södra Norrland.
I den nordvästra delen av utbredningsområdet är förskjutningarna av det varmtempererade klimatet inte lika märkbara. Redan under perioden 1961-1990 täckte det varmtempererade klimatet hela västkusten. Om man sedan går vidare norrut i Dalsland och södra Värmland så står Sydnorge delvis som en sköld mot de milda västvindarna och vinterklimatet blir snabbt mer lokalkontinentalt och kallare.
Man brukar säga att gränsen mellan varmtempererat och kalltempererat klimat ungefär sammanfaller med gränsen för den zon där man kan förvänta sig bestående vintersnötäcke. Och det stämmer väl ganska bra med hur vi upplevt förändringarna de senaste årtiondena.
Fjälltopparna har behållit sitt polarklimat
Nästa huvudklimatzon om man går norrut är polarklimatet, eller tundraklimatet som man också kan kalla det. Det definieras av att den varmaste månaden har en normal månadsmedeltemperatur under 10°C. Det brukar anses ungefär sammanfalla med trädgränsen.
Det är i huvudsak bara stationer på mer än 1000 meters höjd i fjällkedjan som hade polarklimat under perioden 1961-1990. Även om sommartemperaturen ökat även där så har inte gränsen 10°C passerats. Därmed är det fortsatt polarklimat för dessa stationer även för den nya normalperioden. En sådan här klassificering som bygger på en given temperaturgräns får karaktären av antingen eller.
Den enda station i lite lägre höjdnivåer som hade polarklimat 1961-1990 var Staloluokta på 600 meters höjd i Padjelanta nationalpark. Där har den normala julitemperaturen ökat från 9,7°C 1961-1990 till 10,7°C 1991-2020, och man har således fått kalltempererat klimat i stället.
För den som vill veta mer om normalperioder med länkar för nedladdning finns den här artikeln.
Sverker Hellström