The Swedish National Marine Monitoring Programme 2021

Typ: Rapport
Serie: RO 73
Författare: Ann-Turi Skjevik, Karin Wesslander, Lena Viktorsson, Madeleine Nilsson
Publicerad:

Sammanfattning

2021 was a year with more normal temperatures compared to 2020, which was record warm. Not a single classified storm occurred in our Swedish coastal waters during the year. There were no larger inflows to the Baltic Sea, but three smaller inflows were observed during the autumn.
The temperature in the surface water was above normal throughout the Baltic Sea during the winter, and the coldest month was March which is normal for this sea area. In the Skagerrak and the Kattegat, it was colder than in the Baltic Sea and the coldest month was February and, unlike the previous year, the surface water temperature was not above normal. In mid-February, the entire Gulf of Bothnia was covered in ice, which did not happen last season. The ice winter of 2021 was classified as normal. In the Bothnian Sea, the minimum temperature was unusually high this winter. The highest concentrations of nutrients, although within the normal range, were measured in January in the Skagerrak and the Kattegat and in March in the Baltic Sea. Silicate levels were still high and above normal in the Baltic Sea.
Surface water temperatures were normal during spring and in May it started to get warmer. The spring bloom started earlier in the Skagerrak than in the Kattegat this year, normally it is the other way around. In the Baltic Sea the spring bloom started later, in March-April which is normal for this sea area. In the Bothnian Sea the spring bloom started in April and in the Gulf of Bothnia in May-June.
Surface water temperatures were at their highest and above normal in July at many stations in the Baltic Sea, the Skagerrak and the Kattegat. In August, surface water temperatures were below normal in coastal parts of the Bornholm Basin, which was caused by upwelling of colder deep water. The nutrient levels were mostly normal, but an interesting detail was the unusually high silicate content measured in the Kattegat in June, which was the result of outflowing water from the Baltic Sea. This summer’s cyanobacterial blooms were less intense than last year. The accumulations were most intense in the Bothnian Sea and the southern Baltic Sea, especially southeast of Öland. At the mouth of the Gulf of Finland, the blooms were also intense.
The autumn was relatively undramatic, but in November surface water temperatures above normal could be measured at several stations in the Skagerrak and the Kattegat and below normal at some stations in the Bothnian Sea during September and October.
The oxygen situation in the Baltic Sea continues to be severe and increasing oxygen deficiency in the form of increasing hydrogen sulphide levels was noted during 2021. The concentrations are now approaching the highest levels of hydrogen sulphide in the Western Gotland Basin since the measurements started. In the Eastern Gotland Basin, the levels of hydrogen sulphide are at their highest and continue to increase since the last major Baltic inflow in 2014. In the Bothnian Sea, a decreasing oxygen concentration was observed in the bottom water during 2021. However, the levels are close, but not below the limit for oxygen deficiency (<4ml/l). In the Skagerrak and Kattegat, the oxygen concentration in the bottom water was lowest during the autumn and below normal at a couple of stations but returned to normal levels towards the end of the year.


Sammanfattning
2021 var ett år av mer normala temperaturer jämfört med 2020, som var rekordvarmt. Inte en enda storm inträffade i våra svenska kustfarvatten under året. Det förekom inga stora inflöden till Östersjön under året, men tre mindre inflöden observerades under hösten.
Temperaturen i ytvattnet var över normal i hela Östersjön under vintern, men kallast var det i mars vilket är normalt för havsområdet. I Västerhavet var det kallare än i Östersjön och kallast var det i februari och till skillnad från föregående år så var inte ytvattentemperaturen över normal. I mitten av februari var hela Bottenviken istäckt, vilket inte skedde förra säsongen. Isvintern 2021 blev klassad som normal. I Bottenhavet var minimitemperaturen ovanligt hög den här vintern. De högsta koncentrationerna av närsalter uppmättes som vanligt under januari månad i Västerhavet och under mars i Östersjön. Kiselhalterna var fortsatt höga och över det normala i Östersjön.
Ytvattentemperaturerna var normala under våren och i maj tog uppvärmningen fart. Vårblomningen startade i februari i Västerhavet och något senare, i april, i Östersjön vilket är normalt för havsområdena. Avvikande var att vårblomningen startade tidigare i Skagerrak än i Kattegatt. I Bottenhavet startade vårblomningen i april och i Bottenviken i maj-juni.
Ytvattentemperaturerna var som högst och över det normala i juli på många stationer i både Östersjön och Västerhavet. I augusti uppmättes ytvattentemperaturer under det normala i Bornholmsbassängen som orsakades av uppvällning av kallare djupvatten. Närsaltsnivåerna var mestadels normala i båda havsområdena, men en intressant detalj var den ovanligt höga silikathalt som uppmättes i Kattegatt under juni som var resultatet av utflödande vatten från Östersjön. Sommarens cyanobakterieblomningar var mindre intensiva än föregående år. Som intensivast blommade det i Bottenhavet och södra Östersjön, framförallt sydost om Öland. I mynningen till finska viken var blomningarna också intensiva.
Hösten var förhållandevis odramatisk men under november kunde ytvattentemperaturer över det normala uppmätas på flera stationer i Västerhavet och under det normala på några stationer i Bottenhavet under september och oktober.
Syresituationen i Östersjön fortsätter att vara allvarlig och det råder en förvärrad syrebrist i form av ökande svavelvätehalter. Koncentrationen av svavelväte är nu de högsta i Västra Gotlandsbassängen sedan mätningarna startade. I Östra Gotlandsbassängen är halterna av svavelväte som högst och fortsätter att öka sedan det senaste inflödet 2014. I Bottenhavet ses en minskande syrgashalt i bottenvattnet, med halter nära, men inte än under, gränsen för syrebrist (<4mL/L). I Västerhavet var syrgashalten i bottenvattnet som lägst under hösten och under det normala på ett par stationer i Kattegatt och vid den kustnära stationen Släggö, men återgick till det normala mot slutet av året.