Sammanfattning
Analys av myndigheternas arbete med klimatanpassning
Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete (klimatanpassningsförordningen) fastställer att 32 nationella myndigheter och samtliga 21 länsstyrelser, inom sina ansvarsområden och inom ramen för sina uppdrag, ska initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning. Klimatanpassningsförordningen ålägger myndigheterna att årligen redovisa sitt arbete med klimatanpassning, på det sätt som Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) bestämmer. SMHI ska lämna en sammanfattad analys till regeringen senast den 15 april varje år. Denna rapport utgör SMHIs sammanfattade analys av myndigheternas klimatanpassningsarbete under år 2022. Myndigheterna har redovisat i SMHIs webbverktyg Klira, som utvecklats speciellt för ändamålet.
Analysen ska beskriva:
- Hur myndigheterna har utfört de uppdrag som anges i klimatanpassningsförordningen.
- Vilka hinder myndigheterna har identifierat i sitt arbete med klimatanpassning.
- Förändringar i det redovisade klimatanpassningsarbetet jämfört med tidigare år, 2019–2022.
- I vilken utsträckning myndigheterna stöttat en utveckling som lett från ord till handling samt bedöma effekter i samhället som klimatanpassningsarbetet lett till.
Slutsatser av analysen
Det har skett tydliga framsteg i arbetet med förordningsuppdragen från 2019 till 2022. Det är dock en stor variation i hur de olika myndigheterna arbetar med uppdragen. De flesta myndigheter har integrerat arbetet med handlingsplaner i ordinarie planerings- och styrprocess eller har ett pågående arbete med detta.
De flesta myndigheter har aktuella klimat- och sårbarhetsanalyser och handlingsplaner, och de har även tagit fram mål för arbetet med klimatanpassning. Drygt hälften av myndigheterna har identifierat lagar och andra författningar som påverkar myndighetens arbete med frågan. Antalet myndigheter som rapporterat att de tar hänsyn till klimatanpassning i sin upphandling har ökat. Jämfört med föregående år är det nu betydligt fler myndigheter som anger att de i sina handlingsplaner beskriver resurser, tidsramar, tillvägagångssätt, ansvarsfördelning och en plan för uppföljning. Rapporteringen visar att länsstyrelserna stödjer kommunernas klimatanpassningsarbete, analyserar hur länet påverkas av klimatförändringar utifrån olika aspekter och tar fram underlag för ökad kunskap och planering. Länsstyrelserna samverkar snarare med sektorsmyndigheter än att stödja och följa upp dem.
De flesta åtgärder som redovisas är av analyserande karaktär. Den prioriterade utmaning som flest åtgärder anges möta är Översvämningar som hotar samhällen, infrastruktur och företag. De flesta myndigheter har integrerat arbetet med klimatanpassning i relevanta processer, till exempel i vägledningar, föreskrifter, strategier och fysisk planering.
De flesta förordningsmyndigheter involverar externa intressenter i arbetet med klimatanpassning. Länsstyrelser samverkar med kommuner inom länet och flertalet även med regioner. Nationella myndigheter samverkar främst med andra förordningsmyndigheter.
Myndigheterna anser att deras arbete bidrar till att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringar genom att minska sårbarheter och ta tillvara möjligheter. Både direkt genom till exempel robusthetsåtgärder och indirekt genom exempelvis framtagande av kunskapsunderlag och vägledningar.
Bristande ekonomiska och/eller personella resurser är en begränsande faktor i myndigheternas klimatanpassningsarbete. Detta leder bland annat till att vissa förordningsmyndigheter inte har möjlighet att ta fram de kunskapsunderlag som det finns behov av. Myndigheterna upplever också i ökande omfattning att bristande kunskapsunderlag, bristande regelverk/lagstiftning och bristande metodstöd/verktyg utgör hinder för arbetet.
Rekommendationer för det fortsatta arbetet
SMHI bör
- initiera en diskussion med Regeringskansliet angående omfattning och frekvens av den årliga sammanfattande analysen
- fortsatt stödja förordningsmyndigheter vad gäller klimatanpassning i upphandlingar, genom utbildningsinsatser och framtagande av konkreta exempel
- göra en översyn av vägledning/rekommendationer till myndigheterna och hur terminologin skulle kunna förtydligas
- utveckla frågorna i Klira utifrån den nya nationella strategin och eventuella förändringar i klimatanpassningsförordningen. SMHI bör även förtydliga och förenkla frågorna i Klira utifrån myndigheternas förslag samt där otydligheter uppmärksammats i samband med analys av inkomna svar i Klira
- inkludera frågor i Klira för att bättre följa upp det uppdrag som förordningsmyndigheterna har att utvärdera arbetet med klimatanpassning inom sina ansvarsområden och inom ramen för sina uppdrag
- genom aktiviteter kopplade till Myndighetsnätverket för klimatanpassning stimulera till ökad samverkan med och involvering av framför allt privata och andra icke-offentliga aktörer.
Regeringen bör överväga att
- förtydliga skrivningen i klimatanpassningsförordningen angående att länsstyrelsen ska stödja och följa upp regionala sektorsmyndigheters klimatanpassningsarbete i klimatanpassningsförordningen
- förtydliga klimatanpassningsförordningen med avseende på vad klimat- och sårbarhetsanalysen ska omfatta, hur myndighetsmålen ska formuleras samt om identifiering av anpassningsbehov ska inkluderas
- kontinuerligt uppdatera klimatanpassningsförordningen om undantag görs i myndigheters regleringsbrev
- revidera det nationella klimatanpassningsmålet och utarbeta ett eller flera mätbara mål
- säkerställa tillräcklig, öronmärkt och långsiktig finansiering för klimatanpassningsarbetet hos samtliga förordningsmyndigheter
- införa lagkrav för klimatanpassad upphandling för kommuner och regioner.
Summary
A Government decree on Swedish authorities’ work on climate adaptation establishes that 32 national authorities and all 21 County Administrative Boards shall, within their areas of responsibility and within their activities, initiate, support and monitor adaptation to climate change. The decree also establishes that the authorities shall report their work annually to the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI). The reporting is carried out in a web-based system, developed specifically by SMHI for this purpose. SMHI shall support the authorities in their implementation and prepare an annual follow-up analysis to the Government by the 15th of April. This report constitutes SMHI’s analysis of the work carried out in 2022.
The purpose of this year’s analysis is to establish to what degree the authorities covered by the decree have completed the entailed tasks. The analysis also focuses on reported obstacles and identifies if any changes have occurred compared to previous reporting cycles. Finally, an assessment is made on the effects on society that the climate adaptation work has led to.
The analysis shows that the authorities have made clear progress between the years 2019 to 2022. However, there is great variation in how the various authorities approach the tasks in the decree. Most authorities have mainstreamed climate adaptation within their action plans in the regular planning and control processes or have ongoing work in doing so.
Most authorities have up-to-date climate and vulnerability analyses and action plans, and have also established goals. Just over half of the authorities have identified laws and regulations that affect the authority’s work with climate adaptation. The number of authorities that report that they take climate adaptation into account in their procurement has increased. The County Administrative Boards support the municipalities' climate adaptation work, analyse how the county is affected by climate change based on various aspects, and produce material for increased knowledge and planning.
Identified actions by the authorities are often associated with flooding and are of the analytic kind. Most authorities have mainstreamed climate adaptation into relevant processes, for example in guidelines, regulations, strategies and in physical planning. Most authorities involve external stakeholders in the process and County Administrative Boards cooperate with municipalities within the county and the majority also with the Regions. National authorities mainly cooperate with other national authorities.
Lack of financial and/or available human resources is a limiting factor that can lead to some authorities not having the opportunity to produce the knowledge needed. The authorities are also increasingly experiencing that a lack of knowledge, regulations and methodological support constitute obstacles to the work moving forward.
It is recommended that SMHI initiate a discussion with the Government Office regarding the scope and frequency of the annual reporting analysis, continue to support authorities with regard to climate adaptation in procurement, review the terminology, update the web-based reporting system and offer support for the implementation of the decree in the light of the new national strategy due in 2023. The National Network for Adaptation is recommended to create multi-stakeholder arenas for cooperation and knowledge exchange, including private and non-state actors.
Based on the analysis the Government is recommended to consider a clarification of the wording in the decree regarding the County Administrative Board's role to support and follow-up the Regions, what a climate and vulnerability analysis should include, on what basis goals should be formulated and whether or not identification of adaptation needs must be included. The Government is further recommended to continuously update the decree if exceptions are made in the written charter for the authorities, revise the national climate adaptation goal and develop one or more measurable goals. Finally, the Government is recommended to secure satisfactory, earmarked and long-term funding for climate adaptation for all authorities under the decree and introduce legal requirements for climate-adapted procurement for municipalities and regions.