Karttjänst för framtida medelvattenstånd längs Sveriges kust

Typ: Rapport
Serie: Klimatologi 41
Publicerad:

Sammanfattning

Havsnivån stiger och orsaken är den globala uppvärmningen. Effekterna av uppvärmningen på havets nivå kommer främst från den termiska expansionen samt bidrag från smältande glaciärer och de stora landisarna på Grönland och Antarktis.

Hur snabbt den globala havsnivån stiger beror på hur stora utsläppen av växthusgaser blir. Globala medelvattenstånd fram till år 2100 har framtagits inom IPCC och beskrivs utifrån klimatscenarier, som innebär olika antaganden om den framtida utvecklingen. Oavsett klimatscenario stiger havsnivån och den kommer att fortsätta stiga även efter år 2100. Störst osäkerhet råder, angående framtida havsnivåer, kring avsmältningen av de stora ismassorna på Grönland och Antarktis.

Medelvattenståndet är den nivå som avgör var strandlinjen normalt ligger och som höga och låga vattenstånd varierar kring. Medelvattenståndet längs Sveriges kuster kommer att förändras olika mycket, främst beroende på den pågående landhöjningen. Andra regionala processer som kan påverka medelvattenståndet är dåligt kända men bedöms i nuläget vara små.

Globala medelvattenstånd, framtagna inom IPCC AR5, i kombination med landhöjningsinformation från Lantmäteriet har använts för att göra beräkningar av framtida medelvattenstånd längs svenska kusten. Beräkningarna sträcker sig till år 2100. Medelvattenstånd vid observationsplatser längs kusten för referensperioden 1986-2005 används som utgångsvärde.

Resultaten har publicerats i en karttjänst som visar medelvattenståndet enligt tre olika utsläppsscenarier kring år 2050 respektive år 2100. Karttjänsten ger indikationer för vilka områden som kan vara sårbara för stigande havsnivåer.