Sammanfattning
Under expeditionen, som ingår i det svenska pelagiala övervakningsprogrammet, besöktes Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Egentliga Östersjön.
Uppvärmningen av ytvattnet hade startat i samtliga besökta havsområden men av naturliga skäl ökar temperaturen något långsammare i Östersjön jämfört med Västerhavet. Salthalten i stora delar av Egentliga Östersjöns ytvatten var högre än normalt.
Halterna av näringsämnen i ytvattnet hade generellt minskat sedan förra besöket i mars och var låga ovanför haloklinen där biologisk produktion förbrukar tillgängliga näringsämnen. Silikatkoncentrationerna var mer varierande i ytlagret och både högre och lägre halter än normalt noterades i Egentliga Östersjön. De varierande halterna beror troligen på varierande biologisk aktivitet i ytvattnet i de olika områdena och då vissa planktongrupper konsumerar silikat vid tillväxt.
Syresituationen var fortsatt mycket dålig i merparten av Egentliga Östersjön, endast i Arkonabassängen var bottenvattnet väl syresatt. I Hanöbukten, Bornholmsbassängen samt i sydöstra Egentliga Östersjön var förhållandena något bättre än i mars; inget svavelväte kunde uppmätas och syrehalterna låg strax över 0 ml/l. De förbättrade syreförhållandena närmast botten kan eventuellt bero på ett mindre inflöde som inträffade i början av april. Detta inflöde kommer troligen förbättra syreförhållandena i Hanöbukten och Bornholmsbassängen under kommande månader.
I Västra och Östra Gotlandsbassängen återfanns syrefria förhållanden från djup överstigande 80-90 meter och halterna av svavelväte är fortsatt på rekordhöga nivåer.
Akut syrebrist påträffades redan från 60 meters djup i södra delen av Västra Gotlandsbassängen och från 70-80 meters djup i övriga bassänger.
Klorofyllfluorescensmätningar med CTD visade att det förekom viss planktonaktivitet, i form av fluorescenstoppar på omkring 10-15 meters djup i yttre Skagerrak. I Kattegatt noterades hög planktonaktivitet med fluorescenstoppar som sammanföll med skiktningen på 10-20 meters djup och i Egentliga Östersjön återfanns viss aktivitet ovanför haloklinen i östra delarna, dock observerades inga kraftiga fluorescenstoppar.